Miljöfara vid Hanöbukten

Debatt Artikeln publicerades

Den kooperativa skogsjätten Södra, som i fjol kammade hem en nettovinst på drygt två miljarder kronor, vägrar genomföra ett mycket lyckat återvinningsprojekt, kallat EcoFor, trots dokumenterade löften och upprepade miljöförsäkringar av vd:n, Leif Brodén, som också har en topposition i landets samlade branschorgan, Skogsindustrierna, där han är vice ordförande.

Södra planerar nämligen anlägga en 14 hektar stor avfallsdeponi på invallad mark i en vacker dalgång vid Mörrums Bruk intill Östersjön och på delvis invallad mark med risk för framtida översvämningar.

Undertecknade är treav de omkring tjugotalet grannar och berörda, som protesterar mot planerna, vilka nu skall upp i Miljö- överdomstolen.

Medan koncernledningen talar sig varm för en god miljö – några exempel ges nedan – vägrar den bestämt att förverkliga löftet om återvinning av det hälsovådliga avfallet, vars kvantitet beräknas uppgå till 35 000 ton årligen. I stället skall detta vräkas i en vacker dalgång vid Blekingekusten.

Att Östersjöns nivå väntas stiga med uppemot en meter under den kommande hundraårsperioden, och Hanöbukten redan är drabbad av föroreningar, bekymrar inte ledningen. Den har i stället för utlovad återvinningsanläggning (se Google, ”Askor & Miljö, nr 2, 2009”), som skulle stått klar i år, satsat en del av rekordvinsten på köp av jättelika skogsarealer i Baltikum.

Bortblåst från den egna verkligheten är också vd:ns, Leif Brodén, betoning i Skogsindustrins så kallade hållbarhetsskrift, att företagen strävar efter ”att öka återvinningen”!

På samma sätt klingar orden från koncernens styrelseordförande, Christer Segerstéen, om vikten av att minska miljöföroreningarna och att ”vi skogsägare ... kan vara en del av lösningen på klimat- och energifrågorna (Tidningen Skogsaktuellt nr 10, 9/11 i år) rakt ut i tomma luften!

Det är obegripligt,att ledningen för en av landets dominerande skogsaktörer inte lever som den lär och lovar. Ännu ett exempel: Leif Brodén slog nyligen i en artikel om hemstaden Växjö (Smålandsposten 24/11), tillika Södras administrativa hjärta, fast sin bestämda vilja att göra den småländska metropolen grönare.

Vi kan ingalunda ”luta oss tillbaka och nöja oss med det som gjorts, tvärtom måste vi växla upp för att bli ännu bättre”, lovar han.

Men semantiska försäkringar, som inte följs av handling, kan vi vara utan. Miljöförstöringen förpliktar oss att handla. Här har, om någon, processindustrin ett ansvar. Näringslivets ledande företrädare måste därtill reflektera över vad trovärdighet och moral innebär i praktiken.

I det aktuella fallet saknas inte ekonomiska muskler att bygga den utlovade återvinningsanläggningen. Det saknas bara vilja.

Skyddet för vår miljö måste få kosta något. Att vräka ut hälsovådligt avfall i naturen är oförsvarligt, särskilt som alternativ finns. Södras tystnad om varför återvinningen slopas är också oacceptabel.