När Furuboda sagt nej finns det få alternativ

Nu får Furuboda folkhögskola ta emot många svåra samtal från deltagare/elever och anhöriga. Antagningsbesked från skolan har skickats ut. En del är glada för ett positivt besked om en plats på Furuboda. Många sökande får ett nej.

Det är en stor sorg varje gång Furuboda behöver tacka nej till en elev eller deltagare som ser fram emot ett läsår med ny kunskap på en folkhögskola som är anpassad för individens behov. Faktum kvarstår att Furuboda, Sveriges största folkhögskola för personer med omfattande funktionsnedsättningar inte kan ta emot alla. Inte för att det inte finns plats på skolan utan för att Furuboda inte har tillräckligt med ekonomiska resurser för lärare och stödassistenter i klassrummet.

Furuboda får inte full täckning för utbildningsplatserna från staten, folkbildningsrådet och specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) för att kunna anställa tillräckligt med pedagoger. SPSMs uppdrag från regeringen är att komplettera kommunerna och skolornas resurser men tyvärr räcker det inte. En ökad lärartäthet på Furuboda ger deltagarna en kvalitativ utbildning. Många av Furubodas deltagare behöver extra stöd och hjälp för att klara en dag i skolan. För detta krävs en större lärartäthet. Utbildningsminister Anna Ekström måste inse och realisera detta. Livslångt lärande har blivit ett begrepp som diskuteras mycket och ofta idag. Detta belyses i mål 4 – God utbildning för alla, i Agenda 2030.

Livslångt lärande anser vara ett viktigt verktyg speciellt för personer med funktionsnedsättningar. Redan 2017 skriver Sveriges kommuner och landsting (SKL) i deras positionspapper om ett speciellt ställningstagande de gjort för fokus på livslångt lärande. Personer med kognitiva funktionsnedsättningar är hjälpta av ett konstant lärande och livslångt lärande – även i vuxen ålder.

Förutom långsiktiga samhällsvinster, mår alla bra av att utvecklas och inhämta ny kunskap. Majoriteten av alla svenskar har möjligheten att välja. Möjligheten att kunna välja att studera vidare på universitet, högskola, yrkesutbildningar eller folkhögskola. Från grundskolan eller vid senare tillfälle i livet. Finns viljan, finns det möjlighet. Det är dessutom kostnadsfritt i Sverige.

Ett avslag från en folkhögskola hindrar inte någon att söka sig vidare till en annan. Det gäller inte för majoriteten av Furubodas deltagare. Furubodas deltagare har viljan men inte möjligheten som andra till studier under olika stadier av livet. Furubodas deltagare har möjlighet tills de fyllt 19 år.

Skollagen för grundskolan (1985:1100) anger att barn skall tas emot i grundskolan. Barn som bedöms att inte kunna uppnå grundskolans kunskapsmål därför att de har en utvecklingsstörning har rätt till en plats i särskolan. Men där tar det slut. Efter gymnasiesärskolan är alternativen till vidareutbildning få och ofta obefintliga. Furuboda är ett av få alternativ.

Trots att Furuboda erbjuder utbildning som ser till personer med funktionsnedsättningars unika behov så blir skolan tvungen att tacka nej till många sökande. När Furuboda säger nej, så finns det ingen alternativ skola för deltagaren att söka. Detta är inte en hållbar utveckling. Detta är inte livslångt lärande som så många talar så gott om.

Föreningen Furuboda

Furuboda folkhögskola