Skärmarna riskerar skada förskolebarnens hälsa
Fysisk aktivitet är en viktig friskfaktor, men endast korta stunder av fysisk aktivitet kan inte kompensera för omfattande stillasittande. Svenska skolbarn rör sig mindre än andra barn i internationella jämförelser. De sitter också stilla i stor utsträckning, ofta mer än åtta timmar per dag, och vart fjärde barn är överviktigt. Även bland de allra yngsta barnen (1–5 år) är andelen fysiskt aktiva låg. En nyligen genomförd svensk studie visar att tre av fyra fyraåringar sitter, halvligger eller står helt stilla mer än hälften av sin vakna tid, och deras skärmtid är omfattande. WHO rekommenderar att barn, 5–17 år, ägnar minst 60 minuter per dag åt pulshöjande fysisk aktivitet. För de yngsta barnen, 1–5 år, rekommenderas 180 minuter per dag. Och detta är en minimigräns för hälsoeffekt. Den aktiva tiden bör egentligen vara högre för att nå god effekt.
”Blodtrycket (diastoliska) hos barn ökar vid stillasittande skärmtid, men inte vid stillasittande läsning.”
Rörelse, spring och lek är naturligt för barn. Därför kan man fråga sig varför rörelseaktiviteter har minskat så drastiskt under senare år. Uppväxtvillkor har förändrats och flera samverkande faktorer bidrar, varav stillasittande framför en skärm har pekats ut som en stark anledning. Över tid har internetanvändningen krupit ner i åldrarna och numer använder förskolebarn skärmar som tonåringar gjorde för några år sedan.
Vart fjärde spädbarn (0–1 år) i Sverige använder internet dagligen, bland ettåringarna vart tredje barn, bland fyraåringarna i stort sett alla. Samtidigt visar forskning att skärmtid är negativt associerad med hälsa och att det råder en dos-responseffekt – ju mer desto sämre. Skärmtiden är starkt förknippad med stillasittande, men sambandet mellan skärmtid och hälsorisker går inte att enbart hänföra till det stillasittande beteendet. Blodtrycket (diastoliska) hos barn ökar vid stillasittande skärmtid, men inte vid stillasittande läsning.
”Om skärmtiden utökas ytterligare i förskolan blir barnens totala skärmtid oförsvarligt hög.”
WHO rekommenderar att barns skärmtid byts till högintensiv fysiskt aktiv lek. Den stillasittande tiden rekommenderas till umgänge med vuxna som läser och berättar, istället för att sitta vid en skärm. WHO rekommenderar att de minsta barnen inte tillbringar någon tid alls vid skärmen. Andra hälsoorganisationer har också utformat rekommendationer om skärmtid; Europeiska barnläkarföreningen EPA förordar 0 timmar för barn under 3 år, 0,5–1 timme för barn 3–12 år och 1,5–2 timmar för barn 12–18 år.
För beslutsfattare och pedagoger i förskola och skola är barns höga skärmtid är ett svårt dilemma att hantera. I förskolans reviderade läroplan (2019) föreslås ökad digitalisering, i strid mot samlad forskning om skärmtid för små barn. Barns skärmtid i hemmen är hög, vilket redan innebär hälsorisker. Om skärmtiden utökas ytterligare i förskolan blir barnens totala skärmtid oförsvarligt hög. Samtidigt ska fysiskt aktiv tid ökas i förskolan enligt den nya läroplanen, men det blir svårt att genomföra om digitalisering och skärmtid också ska öka. Barnen riskerar att hamna mellan stolarna. Förskolan tror att barnen är fysiskt aktiva i hemmen, och hemma tror föräldrarna det motsatta, men båda tänker att det blir mindre viktigt i den egna miljön.
God motorik är en förutsättning för fysisk aktivitet och en hög fysisk aktivitetsnivå främjar i sin tur den motoriken...
Vikten av att förskolan främjar motorisk förmåga kan inte nog poängteras. Upplevelsen av rörelseglädje är starkt associerad med kunnandet. När barn känner att de har god förmåga och kan utföra allehanda rörelser känner de glädje i att röra sig. God motorik är en förutsättning för fysisk aktivitet och en hög fysisk aktivitetsnivå främjar i sin tur den motoriken, i ett ömsesidigt förhållande. Samband mellan barnets motoriska förmåga och upplevelsen av egen kompetens har också betydelse för barnets självbild och självförtroende. Barnets grundläggande rörelser utvecklas under förskoleåldern då tajming med hjärnans utveckling är optimal och fortsätter under skolåldern med mer komplexa rörelser. Den motoriska förmågan har stor betydelse för att kunna delta i lek med andra barn och senare att delta i idrottsaktiviteter. Inlärning av rörelser kräver tid och återkommande övning, oavsett barnens ålder. Ett problem i både förskola och skola är att tiden för rörelser är för knapp, så barnen hinner inte öva rörelserna tillräckligt för att automatisera dem. Barn lär uppgifter bäst genom levande demonstration, vare sig det gäller motorik, empati eller annan social samvaro. Skärmtiden minskar möjligheterna för såväl motoriskt lärande som fysisk aktivitet och kommunikation ansikte mot ansikte. Ökad skärmtid ses av samlad forskning som ett riskfyllt experiment med barnen framtida hälsa.
Den 3 oktober har vi en nordisk konferens om förskolebarns motoriska förmåga och fysiska aktivitet i Kristianstad. Du som arbetar i förskola, skola eller barnhälsovård – ta tillfället i akt! Även politiker, föräldrar, mor- och farföräldrar, och andra intresserade, är varmt välkomna att ta del av det senaste inom forskning om barn och rörelse.
Ann-Christin Sollerhed
Dr Med Sci
Universitetslektor i folkhälsovetenskap med inriktning idrott och hälsa
Högskolan Kristianstad
