Svensk mat en klassfråga?
Priset på livsmedel har inte gått upp sen slutet av 80-talet. De skulle ungefär vara som att du som anställd inte fått någon löneökning sen slutet av 80-talet.
När man besöker någon av butikerna hos Sveriges största matvarukedja slåss man av utbudet och att alltid hyllorna är fulla. Men här finns som alla liberaler älskar valmöjligheter. Jag kan välja svenskt kött och bidra till de svenska bönderna eller de betydligt billigare kött från andra delar av Europa. Hur kan då köttet från andra EU-länder vara billigare än det köttet jag köper från bönder i närområdet? Svaret är simpelt, de konkurrerar på samma marknad men på helt olika villkor. Man använder mer antibiotika, har inte lika hårda djurskyddslagar och så behöver man inte ha uppvärmda stallar vintertid i vissa delar av Europa.
Denna schablon av EUs fina gemenskap kan man i princip dra över alla livsmedel i butiken. Av äpplena importerar vi 70 procent. Löken importerar vi till största delen från andra delar av världen, liksom kålen.
De är lätt att peka finger i detta och säga att vi ska äta mer svenska livsmedel.
Men redan vid kyldisken blir den svenska fläskfilén eller gurkan en klassfråga.
Symbolen "svensk mat" kommer bli en symbol för att du har det gott ställt och kan välja bort de billigare alternativen från resten av EU och världen.
Kanske är det dags för handlarna att ta sitt ansvar och inte bara tänka på vad som säljer bäst? Kanske ska vi införa tullar på utländska livsmedel?
Robert Nilsson Ahlberg
Kommunistiska Partiet Kristianstad
