En centralgestalt i svensk miljörörelse

Hon fick en tankeställare och reste hem till USA. I dag är hon ordförande i Svenska Gröna Korset, en organisation som framförallt arbetar med opinionsbildning kring de centrala frågorna om fred, vatten och miljö. Närmast på dagordningen står ett gigantiskt projekt i Kenya, där man ska lösa konflikter, som riskerar att utvecklas till krig, genom trädplantering och vattensamling.

Engagemanget i Gröna Korset började av en ren händelse.

– Jag skulle bara åka iväg och göra ett reportage...

Tonia Moya försöker förklara hur det gick till när hon började arbeta i organisationen, hur Jan Danielson blev hennes mentor och nära vän, hur hon blev kamrat med Michail Gorbatjov och fredspristagarinnan Wangari Maathai. Det började nämligen i Kristianstad.

Hon fladdrar mellan språken. Pratar en närmast perfekt svenska efter tjugo år i Sverige, men när hon verkligen vill poängtera något, tar amerikanskan i henne över.

Tonia Moya är uppvuxen i New Mexico i USA, i ett helt annat Amerika än det vi är vana vid att se i massmedia. Hennes familj bodde minst sagt alternativt i de omskrivna solhusen och ungdomen präglades av ett fritt tänkande.

– Samtidigt visste jag ingenting. Jag visste ingenting om Vietnam till exempel, säger hon.

Tonia Moya gav sig ut på en resa jorden runt.

Hon studerade vid universitet i Australien. Det blev ett politiskt uppvaknande och hon engagerade sig i fredsrörelsen. Hon jobbade ombord på ett segelfartyg i Söderhavet, seglade till Tahiti. Och plötsligt befann hon sig i Auckland på Nya Zeeland.

– Jag träffade Fernando Pereira, en portugisisk fotograf, som jobbade för Greenpeace.

Miljöorganisationen befann sig i Stilla Havet för att bevaka de franska atombombssprängningarna på Mururoa. Fernando Pereira var ombord på miljöorganisationens fartyg Rainbow Warrior när det sprängdes i luften av franska agenter i Aucklands hamn den 10 juli 1985.

Pereira gjorde ett försök att rädda sina kameror efter den första explosionen när de förstod att båten skulle sjunka, blev instängd i sin hytt och omkom i attentatet när den andra explosionen skakade Rainbow Warrior och fartyget gick till botten.

– Jag blev chockad och återvände till USA. Jag ville bara åka hem. Den här händelsen satte ett stort avtryck i mitt liv, säger hon.

– Det första jag såg på förstasidan av Newsweek när jag kom hem var en stor bild på den franska agenten Dominique Prieur, och jag kände genast igen hennes kalla ögon som jag mött i Auckland.

– Det var hemskt, tillägger hon med eftertryck.

Frankrike, med presidenten Francois Mitterrand i spetsen nekade först till all inblandning men efter internationella protester rensades det upp i ledningen för DGSE, den franska säkerhetstjänsten, och agenterna Prieur och Alain Mafart dömdes för mord och mordbrand i tingsrätten i Auckland. Frankrike betalade ett skadestånd till Nya Zealand och de båda franska fångarna skeppades till Frankrike där de släpptes efter två år i fängelse.

Tonia Moya kom hem till ett USA som styrdes av Ronald Reagan. Debatten handlade om "stjärnornas krig" och USA utmanade det sönderfallande Sovjetimperiet. Det kalla kriget trappades upp på nytt. Stämningen i världen var hotfull.

I Söderhavet och Australien hade hon för första gången upplevt hur människor arbetade tillsammans med de stora globala frågorna om fred och mot miljöförstöringen. Hon förstod att detta skulle bli hennes mission. En svensk pojkvän lockade henne till Sverige.

Hon gick journalisthögskolan i Göteborg. Hon gjorde film och fick ett reporterjobb på Nya Tider. Hon var mycket engagerad och det ena ledde till det andra.

– Genom fredsrörelsen fick jag höra talas om Hopifolket i norra Arizona och New Mexico. Jag startade en insamling och åkte till Big Mountain. Tonia Moya mötte sina rötter.

Hennes farfarsfar var puebloindianen Andrés Moya.

Mötet med ursprungsbefolkningen på Big Mountain gav Tonia Moya ännu en aha-upplevelse. Hon önskar att indianernas syn på vår jord delades av fler.

– Det är viktigt att vi inte fördömer andra kulturer. Det finns alltid en anledning till att folk är som de är. Vi lever i extrema tider av stora kontraster. Allting blir mer intensivt. Var slutar notan?

Det är klimatförändringarna, rätten till vatten och fred som är de stora frågorna för Gröna Korset. Inte minst har Tonia Moya tagit ställning emot kriget i Irak. Hon har deltagit i alla fredsdemonstrationer i Göteborg sedan kriget inleddes i fjol och hon har själv talat på Götaplatsen i en av de största demonstrationerna.

– Jag åkte till Kristianstad för att skriva om bildandet av organisationen i Sverige. Redan då blev jag invald i styrelsen, skrattar hon.

Det var ekosofen Jan Danielson i Degeberga som var initiativtagare till Svenska Gröna Korset. På internationell basis hade den förre sovjetledaren Michail Gorbatjov tagit initiativet.

Tonia Moya saknar Jan Danielson, som var hennes mentor, och ser upp till Michail Gorbatjov, som hon aktivt arbetat tillsammans med inom det internationella Gröna Korset. De har fört långa samtal och hon känner väl till hans åsikter och ståndpunkter.

– Han insåg tidigt världsutvecklingen och det var han som föreslog att kärnvapnen skulle skrotas. Det finns ingen annan ledare i världen som gjort sådana uttalanden då de haft makt, säger hon.

Michail Gorbatjov har fått Nobels fredspris, liksom nu kenyanskan Wangari Maathai.

Strax efter att Wangari Maathai släppts ur häktet i Kerugoya i Kenya, misstänkt för uppvigling av allmänheten då hon planterade träd och informerade om hotet mot den kenyanska skogen, satt hon i telefon med Tonia Moya i Göteborg.

När Wangari Maathai i våras gjorde ett officiellt Sverigebesök var hennes kontakter med Tonia Moya en bidragande orsak.

Tonia Moya är, trots sin relativa anonymitet, en centralgestalt i den svenska miljörörelsen.

Och innan vi skiljs åt berättar hon att hon faktiskt har varit på bild i Kristianstadsbladet tidigare. När den amerikanske jazzmusikern Dizzy Gillespie besökte jazzfestivalen hamnade en ung Tonia på bild i tidningen tillsammans med honom.

– Han är min gudfar, säger hon, nästan lite generad.

Per Erik Tell

Fotnot: Läs mer om Gröna Korset på: www.gci.ch