Förgrundsfigur inom den svenska utrikesförvaltningen

Med Wilhelm Wachtmeister har en av den svenska utrikesförvaltningens förgrundsfigurer gått ur tiden. Han tillhörde en släkt som i generationer spelat en stor roll i den svenska statsförvaltningen och han personifierade den traditionen på ett förnämligt sätt.

När Wilhelm Wachtmeister gick i pension 1989 kunde han se tillbaka på en nästan halvsekellång UD-karriär med en rad centrala poster, både ute och hemma. Ambassadör i Alger, utrikesråd och chef för den politiska avdelningen på UD och ambassadör i Washington D.C. finns på hans meritlista. Likaså tre händelserika år i FN:s tjänst som nära medarbetare till generalsekreterare Dag Hammarskiöld. Alltid välinformerad, klok och balanserad i sina bedömningar var han en aktiv och uppskattad aktör i hanteringen av svensk utrikespolitik i en tid starkt präglad av kalla kriget.

Särskilt uppmärksammade blev hans mångåriga insatser som Sveriges främste företrädare i USA. Han kom dit 1974, då det rådde ett frostigt klimat i de officiella svensk-amerikanska relationerna och ambassadörsstolen som följd av detta hade stått tom under ett par år. Nu skulle såren läkas. Så blev det också. Gradvis förbättrades förhållandet mellan våra båda länder och när Wilhelm Wachtmeister efter hela 15 år en osedvanligt lång tjänstgöringsperiod – lämnade sin tjänst för att gå i pension kunde han med tillfredställelse konstatera att den traditionella värmen åter hade infunnit sig i samarbetet.

Till detta hade han själv lämnat viktiga bidrag. Trygg i sig själv, rak i kommunikationen och med ett utpräglat gott omdöme representerade han de svenska intressena på platsen och tolkade utvecklingen på den amerikanska scenen. Tillsammans med sin hustru Ulla, som osvikligt stod vid hans sida, byggde han upp ett kontaktnät i USA som blev en mycket värdefull tillgång. Som tennispartner till president Bush den äldre och som doyen i den lokala diplomatiska kåren nådde han beslutsfattare på allra högsta nivå.

Wilhelm Wachtmeister var inte bara en högt respekterad diplomat. Han var också en mycket omtyckt chef, kollega och vän. Vi som i olika sammanhang fick förmånen att samarbeta med honom kan vittna om hans sällsynta förmåga att visa förtroende och delegera ansvar samtidigt som han rakryggat stod upp för sina medarbetare och alltid var beredd att sträcka ut en hjälpande hand.

Efter pensioneringen fick Wilhelm Wachtmeister ett antal förtroendeuppdrag i näringslivet, bland annat som ordförande i American-Swedish Chamber of Commerce och rådgivare till Volvo. Hans aldrig sinande intresse för vad som tilldrog sig i omvärlden gjorde att han även på senare år var en uppskattad berättare och stimulerande samtalspartner.

Vi minns också med värme och tacksamhet vännen Wille. En gentleman uti fingerspetsarna. Generös i sin framtoning och med ett glatt sinnelag. Fylld av omtanke om sina medmänniskor. Frikostig med det lilla uppskattande ordet, som både stimulerar och värmer.

Vi sörjer och saknar vännen Wille, vi känner varmt med Ulla och hennes familj men vi söker tröst i alla de ljusa minnen som han lämnar efter sig.