Annons

Från ryggläge till medbestämmande

På 1940-talet låg föderskorna på rygg och niade läkaren. Förlossningen skulle vara medicinskt säker, punkt slut. I dag vill vi designa vår egen förlossning och få en positiv upplevelse – synen på födandet har förändrats sedan kvinnan började föda på sjukhus.
Familj • Publicerad 29 december 2011
Barnen och de nyblivna mödrarna låg på olika salar, och sammanfördes var fjärde timme för amning. Fokus låg på att modern skulle vila och att ingen skulle drabbas av infektion. Anknytning funderade man inte över. Bilden är från 1950. Foto:scanpix
Barnen och de nyblivna mödrarna låg på olika salar, och sammanfördes var fjärde timme för amning. Fokus låg på att modern skulle vila och att ingen skulle drabbas av infektion. Anknytning funderade man inte över. Bilden är från 1950. Foto:scanpixFoto: 
Foto: Shutterstock
Barnmorskan Gudrun Abascal. Foto: Barbro Vivien / SvD / SCANPIX
Barnmorskan Gudrun Abascal. Foto: Barbro Vivien / SvD / SCANPIXFoto: Barbro Vivien / SvD / SCANPIX

När Gudrun Abascal började jobba som barnmorska 1969 hände det att flera kvinnor födde samtidigt på samma sal. Lustgas var vad som bjöds i smärtlindringsväg.

– Förväntningarna på en förlossning var att man skulle komma hem med ett friskt barn. Jag tror inte att man hade det upplevelseperspektiv som födande har i dag, säger Gudrun Abascal, som är chefsbarnmorska på BB Stockholm och författare till boken ”Att föda”.

Annons

Men det fanns en tid då bara ogifta mödrar, som inte hade någonstans att ta vägen, födde på institution – på Barnabördshus. Där var det farligt att föda, långt fler dog i sjukhusförlossningar än i hemförlossningar, eftersom infektionsrisken var så hög.

Den välbärgade kvinnan födde hemma.

– Under 1940-talet ökade det medicinska intresset, man ville göra instrumentella ingrepp, exempelvis med sugklocka eller tång. Antibiotikan gjorde så att infektionerna försvann och sedan dess föder de allra flesta på sjukhus. Dessutom fick barnmorskorna bättre utbildning.

Länge ingick det i spelreglerna att det gör ont att föda barn, men under 1970-talet började kvinnan ställa krav på sin förlossning. Smärtlindring blev en lagstadgad rättighet.

– Det hängde ihop med den nya frigjordheten – kvinnor kunde styra över sitt eget sexliv och välja om de ville barn eller inte. Det vore konstigt om kvinnan tog för sig i karriären men ändå ville föda barn på stenåldersnivå.

Under 1960-talet började papporna dyka upp i förlossningsrummen, på 1970-talet var de definitivt inne. Men de gjorde inte mycket väsen av sig – de satt på en stol och sade inte mycket.

– Jag tror ändå att det betydde jättemycket att de var där. Och i dag tar ju pappor mer ansvar för sina barn i stort. Jag tror det har att göra med att de har varit närvarande och delaktiga hela vägen, och att de också knyter an till barnet tidigt, då blir det inte lika självklart att lämna över vårdnaden till mamman vid en skilsmässa till exempel.

Ända sedan 1980-talet har antalet kejsarsnitt och ryggbedövningar ökat, och vården har allt mer insett vikten av att kvinnan känner sig delaktig i förlossningen och inte blir rädd eller orolig.

– Kejsarsnitten på kvinnors egen begäran hänger ihop med att kvinnan vill välja själv. Men ökningen beror också på att kejsarsnitten har blivit mycket säkrare, säger Gudrun Abascal, som tror att framtiden bjuder på mer förfinad smärtlindring, och att föräldrarna får ännu större flytande över förlossningen.

– Men en spekulation är att det kommer att bli farligare att föda på sjukhus igen på grund av multiresistenta bakterier.

INTERNAL INTERNAL
Anna Bratt, TT Spektra
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons