Annons

Gathundar har fått ett gladare liv

De 20 hundarna har mycket gemensamt från förr – det hårda livet som övergiven gatuhund i Rumänien. Nu har de ett drägligt liv i Sverige. I går var de på återträff utanför Hovdala.
Hässleholm • Publicerad 29 oktober 2012
Hundägare med adopterade hundar träffas emellanåt på olika håll. I går, söndag, blev det en härlig promenad på hundstigen vid Finjasjön.
Hundägare med adopterade hundar träffas emellanåt på olika håll. I går, söndag, blev det en härlig promenad på hundstigen vid Finjasjön.Foto: 
Från ett liv på gatan till drägligt liv i Sverige. Föreningen Hundhjälpen har förmedlat 600 adopterade hundar från Rumänien.
Från ett liv på gatan till drägligt liv i Sverige. Föreningen Hundhjälpen har förmedlat 600 adopterade hundar från Rumänien.Foto: 
Ansvarig veterinär. Roxana Topor är en av fem ansvariga veterinärer i organisationen Save the dogs i Cernavoda. ”Det är deprimerande att se att det aldrig tar slut, det kommer hela tiden fler hundar. Men jag gör det för djurens skull”, säger hon.
Ansvarig veterinär. Roxana Topor är en av fem ansvariga veterinärer i organisationen Save the dogs i Cernavoda. ”Det är deprimerande att se att det aldrig tar slut, det kommer hela tiden fler hundar. Men jag gör det för djurens skull”, säger hon.Foto: Johanna Wallin
Bra på hundspråk. Hundarna som tidigare levde på gatan är bra på hundspråk.
Bra på hundspråk. Hundarna som tidigare levde på gatan är bra på hundspråk.Foto: 

Det är ett skällande och viftande på svansar när hundarna med ägare samlas vid Finjasjön. Ulrica Åkesson från Önnestad sitter i styrelsen för Hundhjälp-en. Hon har förutom två svenskuppfödda hundar två adopterade fyrbenta från Rumänien.

I Cernavoda i Rumänien finns organisationen Save the dogs som jobbar i motvind.

Annons

– Hundarna i Rumänien är de hundar som far mest illa i hela Europa. De kommunala dödshägnen injicerar djuren med giftsprutor. Gamla och sjuka hundar får vara tillsammans med valpar, förklarar hon.

Varför ska man adoptera en hund från Rumänien?

– Det finns så många hundar i världen som är gatuhundar. Istället för att föda upp nya hundar kan man rädda djur som behöver ett hem, säger hon.

Är hundarna lika bra mentalt som andra uppfödda i Sverige?

– Oja, jag skulle nästan säga att de är starkare än andra hundar. Det finns hundar som har så mycket med sig i bagaget att de inte är lämpade som familjehund, men de vi har tagit hit är mentalt starka.

– Till skillnad från svenska hundar är de väldigt lyhörda för hundspråket. De vet när de ska backa och är väldigt stabila, försäkrar hon.

Något som visar sig när alla hundar senare släpps in i hägnet nere vid sjön, att de leker och klarar sig utan större gruff.

För tio år sedan startade en italiensk kvinna organisationen Save the dogs.

– Att kastrerar hundarna är den enda metoden som fungerar för att få ner antalet gatuhundar som sedan släpps ut igen. Och att se till att de inte har någon sjukdom. Alla klarar inte att bli utsläppta, om de är unga eller är sjuka. Och de hundar som anses vara lämpliga adopteras bort, säger Ulrica Åkesson.

Alla får EU-pass

Annons

Alla hundar förses med EU-pass och är vaccinerade.

– Även mot dvärgbandmask, även om det inte krävs för EU-pass. Det är väldigt viktigt att hundarna är friska, säger hon.

Emellanåt anordnas hundträffar.

– Det är ju kul att träffas, säger hon innan det skällande utdragna sällskapet drar iväg på en vandring på hundstigen runt sjön.

Roxana Topor är en av fem ansvariga veterinärer i organisationen Save the dogs på gården som hyser övergivna åsnor, hästar och hundar.

– Jag tar hand om häst-ar och åsnor men tar även hand om hundarna, berättar hon.

Hur många gatuhundar finns det i Rumänien?

– Vi har tre miljoner och inget nationellt program. Vi försöker lösa det lokalt, men hundarna förflyttar sig hela tiden.

Organisationen har kontakt med organisationer i Finland, Schweiz och Italien.

– Alla djuren är övergivna eller väldigt illa behandlade.

Annons

Hur kommer det sig?

– De är betraktade som arbetsdjur, inte sällskapsdjur. Och när vintern kommer är det enklare att överge djuren än att föda dem, och så köper man hellre ett nytt djur till våren, förklarar Roxana Topor.

Varför jobbar du som veterinär med just de här djuren?

– Bra fråga, men om man utbildar sig till veterinär för att hjälpa djur då är det här det bästa sättet. De här djuren behöver verkligen hjälp.

Hon har jobbat i organisationen i några år, sedan hon blev utbildad veterinär. Dessförinnan var hon volontär.

Är det inte frustrerande och sorgligt att eländet med djuren fortsätter?

– Tro mig, det är väldigt deprimerande, för det tar aldrig slut. Vi försöker hjälpa och hjälper många, men det kommer hela tiden fler.

Men du fortsätter?

– Ja, för djurens skull. Vi försöker hålla våra huvuden uppe, säger Roxana Topor.

Taner Caliskan och Louise Cronholm
Inga-Lill Bengtsson
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons