Julstormen för hundra år sedan är den värsta hittills
Två av orkanerna har dessutom inträffat vid jultid. Natten mellan juldagen och annandagen var det hundra år sedan som Julstormen rasade, en storm som lamslog hela Skåne och norra Europa, och ”hvars make i häftighet och förödande verkningar icke i mannaminne förekommit”. Tidningarna rapporterade också att stormvindarna for fram i ett vilt raseri med nedbrytande och söndersplittrande. Skånska Dagbladets rapport den 27 december 1902, har humor: ”Snälltåget från Malmö som skulle ankommit till Göteborg klockan 07 på Annandag jul, har efter passerandet av Slöinge station, icke hörts av”. Julaftonen 1902 hade varit mycket mild, åtta grader i Västervik, och vinden svag. Det vill säga jular som vi vant oss vid de sista åren. Det fanns ett lågtryck vid Färöarna, det var nio-tolv grader varmt i Skottland men tre-sex minusgrader vid Island. Dagens meterologer med kontakter långt utanför landets gränser, hade naturligtvis genast dragit slutsatsen att något drastiskt var på väg. Men då fanns bara telegrafen som den enda förbindelsen mellan SMHI som startat sin verksamhet 1873, och väderobservationsplatserna Lund, Kristianstad och Halmstad. Barometerståndet föll dramatiskt från 750 millimeter (normalt 760) på juldagens morgon till 735 klockan 21. I Mellansverige låg det på 720 och i Oslo hade 717 uppmätts. Det var då som ovädret kom till Halland och Skåne, och där det vid midnatt uppmättes vindstyrkor på upp till 40 meter i sekunden. Fartyg vräktes upp på land och vid Halmstad steg havet upp till tre meter. Orkanens härjningar sträckte sig från norra Sverige och ända ner till Turkiet. Att döma av tidningarnas rapporter drabbade stormen inte Hässleholmsområdet särskilt hårt. Skador på hus och egendom saknades dock inte. Till exempel blåste en veranda ner på torget i Hässleholm och på ett nyuppfört tegelhus vid Djupadal störtade ena gaveln in. Delar av taket till ladugård i Tullstorp samt ett bostadshus på Vankiva gård vräktes ner. I Tyringe tog orkanen hela takstolen på det nyuppförda skolhuset. Taken på en många andra hus raserades också. Delar av taket på Norra Åkarps kyrka i Bjärnum rönte samma öde. I Kvistalånga, Tockarp och Ranseröd vräktes bränneriskorstenarna omkull. Detsamma hände med skorstenen på kyrkan i Norra Sandby. Den vackra Björstorpsskogen vid Emmaljunga jämnades nästan med marken. Många andra skogar hade gått samma öde till mötes, därtill var vägarna ofarbara av alla omkullfallna träd. I Nävlinge blåste ett helt hus omkull och familjen fick hysas in hos bekanta. Detsamma hände i Sösdala, medan en byggnad i Visseltofta helt sopades bort. För oss är det svårt förstå vilka svårigheter julstormen måste ha fört med sig. Nu finns det maskiner som röjer skog, men för hundra år sedan var det båg- och fällsågar samt yxa som gällde. Stockar som kunde tas tillvara lastades på vagnar av järnhjul och drogs fram av ett par hästar. Därtill skall man också komma ihåg att nästa alla kommunikationer bröts samman till följd av julstormen. Järnvägslinjer, vägar, telegraf- och telefonledningar förstördes till stor del. Istället för telegraf och telefon, fick man sända landsvägspost med ryttare till dess linjerna reparerats. Fotnot: Orkan inträffar då vindstyrkorna överstiger 32,7 meter per sekund, vilket motsvarar nästan 120 kilometer i timmen. Jan-Tuve Truedsson 0451-830 50 jan-tuve.truedsson @kristianstadsbladet.se
