Johanna Nylander

Hälsa är makt över sin kropp

Johanna Nylander

En vecka in på det nya året och hälsohetsen är som störst efter julens och nyårsfirandets frosserier.

Artikeln publicerades 7 januari 2013.

Gymmen säljer medlemskap med långa bindningstider, tidningarna och medierna är fyllda av råd om hur man bäst bör ta hand om sin kropp, träna mer, äta bättre, och minska på midje­måttet.

Här i Skåne där marken är fri från snö springer hurtiga människor kilometrar i mössa och träningskläder för att träna inför sommarens lopp.

Alla vill väl vara av god hälsa, men vad man lägger i begreppet skiljer sig från fall till fall. I slutet av förra året hade Dagens Nyheter en längre debattserie om hur fler kände sig pressade på sina arbetsplatser om hur mycket man tränade eller stoppade i sig för mat. Fysiskt krävande teambuilding-aktiviteter eller viktiga informella möten mellan kollegor i träningshallen exkluderar de som valt en annan livsstil, eller helt enkelt inte kan.

Hälsohetsen har blivitett hett ämne på nätet, och på det sociala mediet Twitter vittnar framför allt kvinnor om hur de kämpat med vikt, utseende och träning genom åren. Några vill inte kännas vid kommentarer om kroppar alls, andra tycker folk borde hålla tyst om träning och viktminskningar, eller tycker tvärt om att det är inspirerande att läsa om folk som går ner i vikt eller cyklar flera mil i veckan.

I Storbritannien räknas var fjärde medborgare som fet, och där har hälsohetsen nått ännu en nivå. I förra veckan kom ett lokalt förslag om att koppla sociala ersättningssystem till huruvida den enskilde följde den motion på recept som de fått av sin läkare. ”Piska och morot” kallade kommittén förslaget de lagt fram.

Än så länge finns det inget svenskt förslag om att koppla bostadsbidrag till hur tjock någon är, och det är tur, för det finns en fara i att politiker och staten blandar sig i vilka hälsoval var och en gör. Ja, det finns kanske snarare negativa effekter av att någon nedvärderar andra människors livsstilsval eller dömer personer efter deras utseende. Sin egen kropp kan man bara ta ansvar över själv, och känner man inte att man har den makten, utan att det är någon annans fel, angelägenhet eller problem, ja, då försvinner också skälen till varför man skall bry sig om sin hälsa alls.

I det offentliga premierasett stereotypt smalt ideal som inte nödvändigtvis behöver vara sunt. Att lyssna på sin egen kropp och äta det man själv vill ha och röra på sig så mycket man själv vill, för sin egen skull och ingen annans är ett budskap som hörs allt för sällan.

Varje gång någon dömer någon annans utseende, vikt eller livsstil, vare sig det är med hjälpsamma intentioner eller nedvärderande, snuvas den personen på en bit makt över sin egen kropp. För om man inte har makten över sin kropp eller friheten att fatta egna beslut om sin hälsa, bra som dåliga, då är inte samhället särskilt fritt.

Johanna Nylanderär marketing- och PR-manager i Köpenhamn.