Johanna Nylander

Reva mellan polis och politik

Johanna Nylander

Tre blonda tulltjänstemän går in i tågvagnen. De väljer ut en person var i vagnen som de frågar ut om bostadsort, anledning till resan, och om det är allt bagage de har med sig.

Artikeln publicerades 4 mars 2013.

Alla som blir utfrågade är mörkhyade. Ingen av tulltjänstemännen verkar hitta något tillräckligt misstänkt och går vidare in i nästa vagn.

Situationen som beskrivs ovan är långt ifrån unik om man åker Öresundståget mellan Köpenhamn och Malmö en eftermiddag mitt i veckan. Om det är ett resultat av medvetna eller omedvetna fördomar får stå osagt, men tullen är inte ensamma om hur de pekar ut folk.

De senaste veckorna har stockholmspolisen uppmärksammats på nationell nivå då de slumpmässigt kontrollerat människor med utländskt utseende i tunnelbanan och frågat om biljett och ID-kort för att ta reda på ifall det vistats legalt i landet eller inte.

Biljettkontrollerna i Stockholmstunnelbana är en del av polisens arbete med Reva – rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete i samarbete med Migrationsverket och Kriminalvården. Reva började som ett försöksprojekt i Malmö. Där vittnar människor bland annat om cykelkontroller som ursäkt för att kontrollera ID och räder mot restauranger för att hitta papperslösa arbetare. Antalet blonda blåögda personer som fått frågan av polisen att visa fram sin legitimation har varit påfallande små.

Att stanna kvar i landet trots avvisningsbeslut eller att uppehålla sig i landet utan papper är inte ett brott som skadar någon. Trots det har polisen valt att flytta upp utvisningar på prioriteringslistan. Resultatet har lett till vittnesmål om gömda barn som är rädda för att gå till skolan, vuxna undviker som all kontakt med offentliga instanser och att angiveri på arbetsplatser har uppmuntrats.

Polisen vill med Reva få högre statistik på verkställda utvisningar och i jakten på siffror har man tolkat lagen så många varv att fler vittnar om rasprofilering och rättsosäkra misstänkliggöranden. I Skåne kan polisen vänta utanför en borgerlig vigsel eller barn och ungdomspsykklinik för att avvisa människor från landet. Tillämpningen bör med all rätt ifrågasättas, men det är lagen som är det stora problemet.

Hade Sverige varitett land med fri rörlighet hade man sluppit tala om papperslösa och illegala människor. Det är reglerna kring stängda gränser som lett till system som Reva, där nitiska tjänstemän tappat omdömet och låtit fördomar styra polisens arbete. Lagstiftarna skyller på tjänstemännen och tjänstemännen på lagstiftarna, men till sist är det lagen det är fel på.

Det borde inte handla om vilka som ska få stanna i landet, utan om hur man utformar systemen så att fler kan välja att flytta hit. Problemen med Reva visar att fri rörlighet är det enda mänskliga och hållbara i längden.

Johanna Nylanderär marketing- och PR-manager i Köpenhamn.