Ålamörker över Hanöbukten

Ålamörker. Det är den tid från september och framåt in i november då nätterna är som mörkast och ålfångsterna som störst. Det är då könsmogna ålar, fullproppade med fett för en lång resa, ger sig iväg på vandring till Sargassohavet för att leka.

Kristianstad • Publicerad 6 november 2009

Men vid fullmåne vandrar inte ålen. Det vet ålafiskarna och därför nyttjar de mörkret. Ålamörker.Men på senare tid har ordet fått en ny betydelse. Det ser mörkt ut för ålen. Den är utrotningshotad, och även yrkesålfiskarna hotas på sikt av utrotning. Om de inte får fiska. Om de inte kan fiska. Om ålen tar slut.För Hanöbukten är ål en stor näring.

För fiskare, för turistarrangörer, för hotell och för resebolag. Inte minst för dem som ordnar ålagillen.I en reportageserie ska vi berätta vad som hänt med ålen, vad som händer och vilka regler som gäller. Och kanske den viktigaste frågan: Är det okej att äta ål?Följ med på en resa som för ålens del börjar i Sargassohavet och kanske slutar där eller på en mattallrik.

Däremellan omges den av mörker. Ålamörker.

SAXO

Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Annons