Barnens fasta punkt efter övergreppen

Förra året gjordes 392 polisanmälningar om misshandel av barn mellan noll och sex år i Skåne. 16 ledde till åtal. Fyra ledde till böter eller villkorlig dom, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet. När Barnahuset startade i Kristianstad hösten 2009 var uppgiften dels att förbättra statistiken, men framförallt att kunna erbjuda de utsatta barnen hjälp på bästa sätt. Nu börjar man se resultat. Det konstaterar både Lise-Lott Rosberg Dalborg, barnutredare på polisen i nordöstra Skåne och Åsa Gustavsson, samordnare på Barnahuset.

– De ärenden som förra året ledde till åtal i nordöstra Skåne kunde räknas på en hand. Det här året fram till början på sommaren har vi åtta fall, säger Lise-Lott Rosberg Dalborg.

Allt i ett

Barnahuset på J H Dahlsgatan är en plats där barn och ungdomar som misstänks ha varit utsatta för misshandel eller sexuella övergrepp får hjälp. I stället för att slussas runt mellan olika samhällsinstanser finns det nu ett ställe där polis, åklagare, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), barnkliniken och socialtjänst från fem kommuner samlas. Barnen slipper berätta sin historia flera gånger, vilket skonar barnen.

Samma personer

Alla berörda instanser kopplas in samtidigt och barnet får möta samma personer genom hela processen. Handläggningstiderna har förkortats. Barnet får hjälp direkt och man kan i ett tidigt skede erbjuda stöd till hela familjen, berättar Marita Junttila, kurator på BUP.

– Det är stor skillnad för ett barn att komma hit i stället för till polishuset. Vi får också snabbare beslut om polisens och åklagarens arbete går vidare, vilket innebär att vi kan påbörja rätt behandling mycket tidigare.

Inga vilande ärenden

Tidigare kunde ett fall innebära flera parallella utredningar och det kunde dröja månader innan ett polisförhör genomfördes. Förödande för alla parter, förklarar Lise-Lott Rosberg Dalborg.

– Det är viktigt att komma in direkt och höra barnet och förövaren så att de inte hinner ändra sina berättelser. Vi har fått mer resurser inom polisen till det här arbetet. Det är sällan vi får nej när vi är i behov av mer resurser när det gäller barn.

Följer förhöret

I Barnahusets lokaler som gjorts hemtrevliga och barnvänliga genomförs både polisförhör och enklare läkarundersökningar. Att allt sker på en och samma plats underlättar även för personalen som har fått en bättre insyn i varandras arbete. Man planerar tillsammans och kan snabbt fatta beslut om hur man ska gå vidare. En viktig förändring är att Marita Junttila och hennes kollegor inom barnpsykiatrin nu kan följa förhöret direkt.

– Vi kan sitta med i medhörningsrummet bredvid och ta del av förhöret, det gjorde inte psykiatrin innan. Det är en stor fördel för oss och familjerna upplever det positivt att vi är med redan där.

Kortare behandling

Att det går så kort tid som möjligt mellan misstanke och att samhället agerar är avgörande.

– Det är lättare att behandla ett kristillstånd än ett depressionstillstånd där man riskerar att hamna om det får gå för lång tid. Det är också viktigt att barnets berättelse ges vid högst ett eller två tillfällen, säger Kerstin Karlsson, sjuksköterska på BUP.

Verksamheten är för nystartad för att man ska kunna påvisa resultat genom statistik, men Kerstin Karlsson ser redan tendensen för psykiatrins del.

– Utifrån de jag har jobbat med kan jag säga att det rör sig om uppskattningsvis en halvering av behandlingstiden tack vare att allt kommer igång tidigare.

Möte varje vecka

Åsa Gustavsson är den enda som har sin fasta arbetsplats på Barnahuset. Varje tisdag kallar hon till samråd där nya ärenden tas upp som har kommit in via socialtjänst eller polis. Polis, åklagare, BUP och barnkliniken närvarar och får en kort presentation. Redan här fattar åklagaren beslut om en förundersökning ska inledas. Man ser också över om barnet behöver en företrädare och att det finns en trygg person i barnets närhet som följer med hela vägen.

Fler anmäler

I Barnahusets uppgift ingår också att utbilda personal som i sitt yrke träffar barn och kan bli vittne till brott. Dels är man ute i olika verksamheter och informerar, dels anordnas storföreläsningar.

– Omgivningen har blivit bättre på att upptäcka missförhållanden. Anmälningarna ökar och det är en direkt följd av ökad kunskap, att personal förstår sin skyldighet att anmäla, säger Åsa Gustavsson.

– Om vi vågar se och vågar fråga kommer det att leda till att barnen får det bättre.