Elin Lysell: Elin Lysell: Färlövs kyrka får mig att knyta an till människor som levt innan oss
Den mäktige riddaren, vars fru var gravid, var på väg ut i krig. Riddaren sa till sina tjänare att om hans hustru fick en son, skulle han bekosta byggandet av ett torn på kyrkan. När han återkom, kunde han från långt avstånd se två torn på kyrkan, då insåg han att hans hustru fått tvillingpojkar.
Detta är legenden om hur Färlövs kyrka fick två torn.
Färlövs kyrka är byggd under tidig medeltid, då var det högst ovanligt med torn och ännu mindre med två torn. Huvudleden mellan den gamla göingeskogen och slättlandet i söder gick genom Färlöv, vilket resulterade i att byn ofta blev utsatt för plundringar.
Det beslöts att man skulle bygga en mer hållbar kyrka gjord i sten, och denna byggdes omkring 1180 av stenhuggaren Jylland som var hitsänd av ärkebiskop Absalon i Lund. I dag är det långhuset och koret som är från denna tid.
Färlöv är byn där jag växte upp. Färlövs kyrka är där jag blev döpt. Färlövs kyrka är där släkt på min mammas sida ligger begravda.
Varje första advent sedan 2007 har jag stått utanför kyrka och haft julbasar med scouterna. Scouterna har sjungit scoutsången framme vid altaret. Jag har själv varit involverad i många aktiviteter som kyrkan anordnat, allt från kyrkis till tisdagskul.
När du stiger in genom de stora gröna dörrarna, möts man av en kort korridor, ganska oangenäm och utan utsmyckning. Men öppnar man den andra dörren möts man av det otroliga vapenrummet. Det är lite små kusligt när man är där själv, men står man där i väntan på att gå in med massa andra människor är det trivsamt.
Öppnar man den tredje dörren möts man av den fantastiska kyrkan, som är stor och luftig. Med fina utsmyckningar på väggarna. Här finns Jesus på korset och kända bibelcitat. I kyrkan finns även ett altare, och en predikstol som jag stått i och berättat en julhistoria under en skolavslutning.
Att stå där uppe är mäktigt.
Dopfunten är inristad med fyra lejon, men konstnären har nog aldrig sett några i verkliga livet, då det inte ser ut som några lejon. Fönstren är prydda av enastående målningar.
När solen når fönstret – och lyser in mot altaret – blir man översvämmad av en känsla som jag inte kan sätta ord på. Det närmsta ordet jag kan komma till att beskriva känslan är ”fridfullt” eller till och med ”magiskt”.
Många människor som besöker kyrkan beundrar den fantastiska takmålningen. Tittar man upp mot taket ser man att den är fylld av stjärnor på en blå bakgrund.
Det är som himlavalvet. Man kan sitta där och titta upp och drömma sig bort i flera timmar.
Jag har även gått upp och sett kyrkklockan som dock inte används längre. Men den hänger fortfarande helt majestätisk. För att se klockan måste man gå upp för en brant spiralformad trappa. Det är kusligt att gå upp för den eftersom det känns som att den när som helst ska rasa.
Jag blev mållös när jag såg klockan. Det är fantastiskt att man kunde gjuta en så stor skapelse som en kyrkklocka för så länge sedan utan moderna hjälpmedel.
Även om man inte är kristen så ger kyrkor ofta en spännande resa tillbaka i tiden. Och ett sätt att knyta an till de människor som levt innan oss.
