Fanny Lindau lokalkorre: Fanny Lindau: Jag är en av dem som har haft en jobbig tid i skolan

Jag känner att mitt gymnasieval är rätt beslut. Jag valde det jag ville även om andra i familjen var emot det. De såg bara en svår bransch att jobba inom, men jag ser så mycket mer.

Att sluta grundskolan kan både vara jobbigt och helt underbart. Vissa bär på många vackra minnen och vissa bär på så mycket sorg. Jag kände mig väldigt ensam och så fort någon var snäll mot mig var de som att vinna på lotto, men som alltid slutade det med att man kollade fel på trisslotten.

Jag är en av dem som har haft en jobbig tid i skolan, men det har stärkt mig som person. Även om jag har haft en jobbig tid där kommer jag ändå sakna vissa delar av den.

Idag är jag starkare än någonsin. För en gång skull tar jag hand om mig själv i första hand, något jag har varit väldigt dålig på. Att sluta nian kan både vara spännande eftersom man står med ena foten i vuxenvärlden, men den kan också vara skrämmande när man ska börja om på nytt.

De låter helt fantastiskt att kunna starta om, men samtidigt är jag rädd att det ska sluta som i grundskolan. Massa besvikelser och ledsna miner. Jag har hela tiden fått höra “när man börjar i gymnasiet är folk mer mogna och vi har valt samma saker av en anledning”. Jag hoppas verkligen de har rätt, men jag tror bara att jag måste slappna av och förstå vilken fantastisk person jag verkligen är. Det är jag inte ensam om.

Ibland kan nian vara jobbig. För det är dags att börja veta en gnutta var man står och vad man vill göra. Själv har jag velat prestera på topp 24 timmar om dygnet och de tar kål på mig.

Det kvittar om jag får full pott på tio ämnen, det är inte nog. Jag har ofta tänkt på vad de kan bero på. Skolan blev allt för mig.

Istället för vänner hade jag böckerna och kunskap vid min sida. Jag började se mitt eget värde i betygen och jag var aldrig bra nog. Eftersom jag har bra betyg förväntar folk sig att jag ska gå naturvetenskap och jag började tro på det själv. Efter att ha snackat med en av lärarna fick hon mig att tänka om. Hon hade rätt. Jag måste sluta titta efter vad som är bäst för mig om tio år.

Det viktigaste är vad jag vill och gillar just nu.

Då slog det mig att musiken alltid har funnits där för mig. De enda gångerna i grundskolan som mamma och pappa verkligen fått se mig lycklig är när jag fått framträda.

I nian fann jag inte bara musiken, jag hittade också mig själv och jag kan nu se att jag faktiskt har många vänner runt omkring mig. En fantastisk vän lärde mig att spela gitarr och sen den dagen har jag bara velat spela och sjunga allt mer.

Den här personen fick också mig att slappna av. Hen sa till mig “man är för ung för att kunna veta vad man verkligen vill, ha kul och ta till vara på den tiden du får. Det kommer att betyda mycket mer än att ha bra betyg”.

Jag som har höga krav på mig själv behövde verkligen höra det, Tack så mycket!

Nu har jag följt mitt hjärta för en gång skull och jag tror den har lätt mig på rätt väg. Jag hoppas att fler börjar lyssna på sig själva.

För många vet att det finns föräldrar som redan har byggt upp deras barns framtid i huvudet.  Men har de här föräldrarna någonsin frågat sina barn om det är det dem vill? Och har de tänkt efter om det är barnets dröm eller om det är sina egna?

Låt dem göra det de älskar, låt dem följa sina drömmar och göra det som får dem att känna lycka.