Lägre bopriser stoppar inte amorteringskrav

Det är bara några veckor kvar till dess att de nya amorteringsreglerna, kopplade till hushållens skuldkvot, börjar gälla. Men att det skakar på bostadsmarknaden gör att både en del ekonomiska bedömare och politiker ifrågasätter förändringen som sker i mars.

Vid en utfrågning i riksdagens finansutskott slår Erik Thedéen ifrån sig den kritiken. Tajmingen är rätt, enligt honom.

– Man ska inte införa nya krav i en fallande konjunktur. Nu har vi en bra konjunktur och låga räntor, säger han.

Syftet är att bygga motståndskraft inför nästa ekonomiska kris. Han drar en parallell till de satsningar på försvaret som Sverige vill göra för att öka motståndskraften på det området.

Snarare har Sverige agerat försent om man tittar på den snabba låneökningen och rusningen i bostadspriser, menar Erik Thedéen.

Han tar Irland som exempel på ett land som var snabbt efter finanskrisen med att införa samma typ av regleringar som vi nu diskuterar i Sverige. Det efter att krisen drabbat Irland hårt.

Att hushållens stigande skuldsättning är den största risken mot den ekonomiska stabiliteten i Sverige är Erik Thedéen fortsatt överens med andra tunga myndighetschefer om.

– Det svenska banksystemet är allt mer fokuserat mot fastighetssektorn. 81 procent av utlåningen har kommersiella fastigheter eller bostäder som säkerhet, säger riksbankschef Stefan Ingves.

Tillsammans med chefen för Riksgälden Hans Lindblad efterlyser de handlingskraft från politiskt håll för att lösa strukturella problem på bostadsmarknaden, till exempel förändringar i skatter som gynnar rörlighet och missgynnar utlåning.

De tre chefernas resonemang är ingalunda nya, de har upprepat dem otaliga gånger tidigare. Men det är val 2018, och utsikterna att något kommer att hända under ett valår ser de inte som sannolika.

– Vi fattar beslut givet det läge vi har, konstaterar Erik Thedéen, om amorteringskravet.