Så förbereder du gräset för nästa år
Normalt brukar man som villaägare kavla upp ärmarna när våren kommer, dra ut både gräsklippare, mossrivare och gödningssäckar för att försöka få snits på den vintertrötta gräsmattan lagom till försommaren.
Men egentligen är det alldeles för sent.
Det menar i alla fall Niklas Lindborg, greenkeeper på Araslövs golfbanor:
– Det är nu, i början av hösten som allt sådant arbete ska ske. Mossrivning, luftning, stödsådd och dressning nu gör gräsmattan fin till nästa säsong, säger gräsexperten.
Det finns tre bas-saker en välmående gräsmatta behöver: mat (det vill säga gödning), vatten och luft.
– Det är på det sistnämnda villaägarna brukar åka dit, säger Niklas Lindborg.
Som ett täcke
Problemet med en gräsmatta brukar vara det organiska material som bildas av klippspillet. Thatch kallas materialet, och det lägger sig som ett täcke i det översta jordlagret. Vattnet får svårt att tränga ned i marken, och dessutom stannar all näring i toppen.
Det här får till följd att gräsrötterna inte borrar sig på djupet, utan rotsystemet blir ytligt – gräset inser ju att ”maten” finns uppe vid ytan, och bryr sig helt enkelt inte om att borra sina rötter djupare.
För att undvika detta görs två saker: Gräsmattan luftas, och dressas. Luftningen innebär förenklat uttryckt att man gör en massa hål i gräsmattan, dressningen att man häller på en massa sand.
– Förr dressade man med sand som blandats med mull, men mullen bygger sig själv. Det går bra med ren sand, och man behöver inte vara rädd att man tar på för mycket – det räcker att grässtråna sticker upp, säger Niklas Lindborg.
Få villaägare har de verktyg som krävs för att göra en luftning på samma sätt som görs på en golfbana – men att mossriva är ett bra steg på vägen.
Efter mossrivningen kommer dressningen och dessutom stödsådd av nya gräsfrön.
Rätta tiden
– Just nu är det perfekt tid för hjälpsådd. Då har gräsfröna hela hösten och vintern på sig att rota sig. Om man gör det arbetet på våren är risken att man river upp gräset igen för att det inte hunnit rota sig ordentligt. Det är inte särskilt ekonomiskt – utdelningen på etablerade frön ökar med nästan 50 procent om man sår nu, säger Niklas Lindborg.
En bra grässort att satsa på är rödsvingel. Det är ett tåligt gräs med bra egenskaper för att klara sig med mindre kväve och dessutom mindre vatten.
– Kolla blandningen av gräsfrö du köper, och se till att den är svingelbaserad, säger Niklas Lindborg, och visar säcken med gräsfrön som Araslövs fairways hjälpsås med: Den består av 80 procent svingel och 20 procent ängsgröe.
Gödsling av gräsmattan kan också ske nu. Niklas Lindborg tycker då att man ska satsa på långtidsverkande gödning, tio till tolv veckor.
– Det finns snabbverkande gödning, som sätter en väldig sprutt på gräset. Men då får man klippa som sjutton i två, tre veckor, och sedan brukar man inte orka hänga i längre. Det är bättre att ha en långtidsverkande som ligger där och puttrar under en längre period.
På vårkanten ska man heller inte vara för tidig med att gödsla gräsmattan. Jordtemperaturen behöver komma upp runt tio, elva grader innan gräsplantorna börjar ta till sig gödningen, så i början av maj brukar vara lagom.
– Man kan använda en vanlig stektermometer för att mäta jordtemperaturen, tipsar Niklas Lindborg.
Avdaggning
Sist men inte minst: Det största hotet mot gräsmattorna just nu är fukten. Morgondaggen som lägger sig som en hinna över gräset kan leda till många sjukdomar och angrepp av svamp.
– Att dagga av gräsmattan kan man enkelt göra hemma. Det går exempelvis med ett rep, att slå av daggen. Att hålla gräsmattan torr är viktigt. Det är tio centimeter ner i jorden det ska vara fuktigt, inte ovanpå, säger Araslövs greenkeeper.