Uttern fångades på närbild

Senast Hans Cronert överhuvudtaget såg en utter var 1971. Men tio besök vid Torsebro sedan före jul och över tjugo timmars väntan gav slutligen utdelning. Han hade begett sig ned till strandkanten när han plötsligt fick syn på uttern mitt framför sig.

– Det var en sådan känsla. Jag gick som på moln. Just att jag lagt ned så mycket tid och tidigare på dagen missat den med tio meter, säger han. Han berättar att han oftast inte har det tålamod som krävs, men att han här av någon anledning inte ville ge upp.

I samspråk med fågelskådare Cecilia Wide från Lund nås en överenskommelse om att få se en varg i det vilda inte ligger långt före att få se en utter.

Cecilia Wide gick en kurs om uttrar i samband med att man upptäckte dess återtåg i Skåne 2005.

– Där fick vi lära oss att spåra den och fick veta att deras spillning doftar viol. Något vi själva fick chans att bekräfta.

Vägen till att ha fått se en utter visar sig ha gått via en strömstare. Hans Cronert begav sig först ut på utterspaning i Vattenriket vid Naturum efter att ha hört att ett djur setts där redan i början av december. Men i stället för utter fick han se en strömstare.

– Något jag meddelade en kompis som då gav sig till Torsebro för att få se strömstare och i stället, ja vad tror du, får se en utter, säger Hans Cronert.

Nyårsafton började spaningen redan vid niotiden på morgonen.

– Då var det lugnt hemma, barnen hade begett sig i väg, säger han.

Fortfarande två dagar efter upplevelsen sitter leendet i.

– Att fånga en utter på närbild. Att ha den mittframför sig. Det är något man egentligen inte gör, säger Hans Cronert avslutningsvis.