"Vi är stolta att vi klarade det"

Kristianstad Artikeln publicerades
Foto:
Foto:

Det handlade om att stå ut med smärta, trötthet, rädsla och vädrets kraftfulla makter. Och om att överleva. Men tanken att ge upp fanns aldrig någonsin för Jimmy Strandberg och Fredrik Nilsson. Duon tog sig 500 mil över atlanten i en roddbåt.

Det tog 60 dygn, 8 timmar och 36 minuter. Sedan hade Kristianstadssonen Jimmy Strandberg och kompisen Fredrik Nilsson från Olofström rott de 500 milen från spanska La Gomera till Antigua i den prestigefyllda tävlingen Talisker Atlantic Challenge. Målet var att klara utmaningen på just 60 dygn.

- Jag kan säga att vi är väldigt glada att vara i land. Och stolta över att vi faktiskt klarade av det på 60 dagar trots allt vi råkade ut för under vägen, säger Jimmy Strandberg på telefon från Antigua ett dygn efter målgången.

Det var allt annat än en enkel resa de två 36-åringarna fick. Redan några dygn efter starten den 4 december råkade de tävlande ut för en rejäl storm. I 58 timmar låg killarna ihopkurade i hytten utan att kunna ro.

Och det dåliga vädret skulle fortsätta. Solen har inte varit framme särskilt mycket under resans gång, och det har gjort att autopiloten inte kunnat användas särskilt mycket, utan killarna har fått navigera med hjälp av ficklampa och kompass.

Efter den första månadens kamp mot vågorna märkte killarna att de glidit för långt söderut i kursen, och tvingades börja ro mot vågorna norrut för att komma på rätt kurs igen. Men det var en tuff kamp, och mitt i natten, när Fredrik satt och rodde, slog båten runt. Det var fjärde gången båten slog runt under färden, men den här gången var det värre än de tidigare volterna.

Vattnet forsade in i hytten, så allting flöt – och i princip all teknisk utrustning förstördes. De sista 3,5 veckorna av utmaningen hade killarna ingen kontakt med omvärlden, och kunde inte heller få in väderleksrapporterna, eftersom satellittelefonen gått sönder.

- Vi fick helt enkelt ta vädret dag för dag och natt för natt. Vissa nätter var vädret för hårt för att vi skulle orka ro, utan vi fick kasta i drivankaret och vänta till det lugnade sig, berättar Jimmy.

Väl i mål är händerna sönderskavda, kropparna ömma och fulla med eksem, blåsor och skavsår, mycket på grund av fukten och saltet. Båda killarna hade också tappat många kilon i vikt.

- De sista veckorna har jag bara drömt om mat. I början var det mycket nära och kära man saknade, men i slutet var alla tankar matrelaterade. Till och med när jag tänkte på familjen var det i måltidsrelaterade sammanhang, säger Jimmy.

Han fortsätter:

- Summerar man vad vi varit med om så var utmaningen verkligen det fantastiska äventyr vi hoppats på. Det har varit allt från jättebra till ett rent helvete, vi har haft alla de där känslorna vi ville uppleva, konstaterar Jimmy Strandberg.

Men ni skulle inte göra om det, va?
- Jo, vi har faktiskt pratat om det. Vi hade nog gärna velat göra det igen – helt enkelt för att det är så otroligt mycket vi skulle gjort helt annorlunda. Vi har lärt oss otroligt mycket på det här. Samtidigt skulle vi inte vara beredda att lägga lika mycket pengar igen, det har kostat väldigt mycket. Men hade vi hittat någon som sponsrade oss, så absolut...