Vinsten är ökad livskvalitet

EECP ("Bollibompa") på CSK, en utrustning där man med hjälp av stora manschetter på patientens ben sätter fart på cirkulation och bättrar flödet i patientens egna kranskärl, är omskriven många gånger. Mindre känd är SCS-metoden, ryggmärgsstimulering med hjälp av elektrod.

Elektroden förs in i ett hålrum mellan hinnor längs ryggraden, epiduralrummet. Den kopplas, via en tunn förlängningssladd, ihop med en batteridosa som, vid samma tillfälle, opereras in i en "mjukdelsficka" under huden på sidan av buken. Dosan ser ut ungefär som en pacemaker. När allt är klart sys öppningarna ihop och systemet är slutet.

Med en fjärrkontroll kan patienten sedan själv styra snabba, elektriska impulser med ett enda viktigt syfte: att ta bort smärtan från kärlkramp som inte längre går att enbart medicinera, eller där möjligheten till bypass är uttömd.

Patienten är vaken under operationen, och ligger på mage. Under lokalbedövning går läkaren in mellan två kotor i höjd med nedre delen av skulderbladen, med samma sorts nål som vid ryggbedövning.

I epiduralrummet, hålrummet mellan två "påsar"/hinnor längs ryggraden, matas en tunn vajer in, med möjlighet att aktivera fyra små plus- och minuspoler i toppen. Med röntgen görs kontroll av var vajern befinner sig. När elektroden är på plats testas effekten med hjälp av ström.

– Patienten måste vara vaken för att själv kunna berätta exakt var den ger effekt. En del upplever att det pirrar, sticker, bubblar eller ger myrkryp. Det flesta upplever det som behagligt, säger Katarina von Rosen, narkosläkare och en av sjukhusets ansvariga för inläggning av SCS.

Elektroden är rörlig, och först när man vet att man hittat rätta läget fästs elektroden med ett plastlås, i rygg- musklerna utanför hålrummet.

Direkt efter operation väljer man om alla elektrodens fyra poler ska användas, eller om det räcker med två, eller tre. Bästa frekvens provas också. Den kan variera från 60 till 100 gånger per sekund, väldigt snabbt alltså.

– Efter det kan patienten själv bara påverka styrkan med en fjärrkontroll som alltid måste följa patienten, förklarar Katarina von Rosen.

På CSK finns utrustning för programmering av patientens elektroder, även ändrad programmering om så behövs. Det gör man utan att öppna snitten.

– Ett nytt batteri har 64000 olika inställningsmöjligheter, berättar Katarina von Rosen och håller upp en dosa som är ungefär så stor som en liten tändsticksask.

Batterierna varar mellan två och sju år. På patientens fjärrkontroll finns en lampa som talar om när det är dags att byta.

Ryggmärgsstimulering kostar nästan lika mycket som en bypassoperation.

– Men SCS-patienten söker sig inte till sjukvården lika ofta efteråt. Och livskvaliteten ökar. Det är vinsten. Någon kan obehindrat gå en mil, efter att tidigare knappt ha klarat att hämta tidningen i lådan. Det finns exempel på de som kunnat gå tillbaka till jobbet, till och med på heltid.

Gunilla Ingels

044-18 55 38

gunilla.ingels@kristianstadsbladet.se

SCS-behandling

SCS-behandling på CSK är resultat av ett samarbete mellan universitetssjukhuset i Lund och CSK i Kristianstad. På CSK samarbetar medicinkliniken och anestesikliniken (operation). Genom åren har antalet patienter ökat. 2005 gjordes tio inläggningar och 17 byten av batteridosa, och CSK hade 53 patienter totalt.

Rådet till patienten är att använda ryggmärgsstimulatorn tre-fyra gånger om dagen, två timmar per gång, i förebyggande syfte. Inför och vid ansträngning höjs styrkan lite. Vid kärlkrampsanfall ökas styrkan så mycket att den "överröstar" krampen.

Om man hoppar över två dagar är det som att vara tillbaka på Gå.

En studie av SCS-patienter visar att 80 procent mår bättre med ryggmärgsstimulering.

En studie i Göteborg visar att efter ett halvår mår 83,7 procent SCS-patienter bättre, jämfört med 79,5 av bypassgruppen.

Dödligheten i hjärtsjukdom är klart mindre i gruppen SCS, 1,9 procent mot 13,7 i bypassgruppen. Även komplikationer i hjärnan är klart mindre vanligt hos SCS-patienter.

På 1 miljon invånare får 60 patienter varje år refraktär kärlkramp, svår kärlkramp som inte går att lindra med mediciner eller operation.

Södra sjukvårdsregionen omfattar Region Skåne och landstingen i Blekinge, Kronoberg och södra Halland.

TENS

Man vet att TENS har ganska goda resultat på patienter med kärlkramp. TENS är en liten stimulator kopplad till plattor med elektroder som fästs på bröstet. Ström, ställbar i styrka, fungerar som "grind" mot smärtan som kärlkrampen ger.

Ryggmärgsstimulering har samma syfte, men strömmen överförs via en elektrod som opereras in.

Det är även praktiskt möjligt att ge smärtlindring som sprutas in i epiduralrummet. Den kan ha effekt upp till 14 dagar.

EECP är en behandling som ges helt utan fysiska ingrepp.