En annan bild av beatrörelsen
Beatlitteraturen är inte Carolyn Cassadys kopp te. Hon ger inte heller mycket för begreppet beatgenerationen – en ondsint konstruktion av journalister som bygger på lögnaktiga myter, och som blev Jack Kerouacs död, enligt Cassady.
Och egentligen vill hon helst inte alls prata om beatgenerationen. Men hennes memoarer "Off the road" har fängslat litteraturintresserade ända sedan 1990 års första utgåva, och när den nu äntligen kommer på svenska ger hon intervjuer igen.
– Jag skrev boken redan på 70-talet, för att slippa prata så mycket om Neal, Jack och de andra. Men det blev tvärtom.Varje dag får jag mejl från unga amerikanska studenter som skriver uppsatser om "På drift", eller om de kvinnliga beatpoeterna, som jag inte ens visste fanns. Alla vill hälsa på mig, men de är bara intresserade av myten om beatlitteraturen, inte om sanningen. Carolyn Cassady hamnade mitt i den vänkrets som senare kallades för "The Beat generation" när hon i mars 1947 träffade Neal Cassady. Kärlek vid första ögonkastet blev till ett 15 år långt äktenskap med tre barn, och ett ofta kaotiskt liv tillsammans med Neal och hans författarvänner Jack Kerouac och Allen Ginsberg.
Jack Kerouacs generationsroman "On the road" ("På drift") handlar om männens vänskap på vägarna kors och tvärs över USA. Neal Cassady är berättarjagets vilda kompis, Dean Moriarty som han heter i boken.
– Neal hatade boken och bilden av honom, men sade det aldrig till Jack. Men Jack fångade bra hur Neal lät när han pratade, språket har samma flyt, säger Carolyn Cassady. Hon och Neal Cassady var unga under efterkrigstiden, en period då det gamla ifrågasattes och nya kulturer och livsstilar tog form. Fortfarande får deras livsstil många att höja på ögonbrynen.
I många år levde paret i ett slags trepartsförhållande tillsammans med Jack Kerouac, som Carolyn Cassady med Neals välsignelse inledde ett förhållande med.
"Off the road" är full av berättelser om Neal Cassadys ständiga jakt på äventyr. Fängelseturer, pengar som aldrig räckte, konstant otrohet och ett eskalerande drogmissbruk – hälften borde räcka för en skilsmässoansökan.
– Något fick mig att stanna och jag är så glad att jag gjorde det. Neal sade att de andra kvinnorna inte hade någonting med oss att göra. Men det tog lång tid för mig att förstå att han hade rätt. Jag önskar att jag kunnat inse det tidigare. Av de tre vännerna var det Allen Ginsberg som marknadsförde begreppet beat, säger Carolyn Cassady. Jack Kerouac ville aldrig ha något med det att göra. Ändå blev hans roman "På drift" en bibel för beatniks över hela världen. Ulf Lundell till exempel, döpte sin debutroman "Jack" efter just Kerouac.
– Det irriterar mig att både Jack och Neal hyllas av helt fel orsaker, för det sensationella. Kerouac blev ett argument för att rymma hemifrån, hoppa av skolan och ägna sig åt droger och fritt sex, helt utan ansvar.
– Men man glömmer att Jack aldrig hade något ansvar, inget hem att rymma från. När hippies kallade honom kungen av beat sade han till mig att han skulle dricka sig till döds.
Jack Kerouac drack våldsamt åren efter att "På drift" publicerats och dog 1969. Året innan hade Neal Cassady dött, hårt märkt av missbruk efter några hårda år i "Gökboet"-författaren Ken Keseys flower power-gäng, med psykedeliska droger, gurus och fri kärlek. (TT Spektra)
