Lyxriket Dubai har byggts av slavarbetare
I den nordiska vinterns mörker kan drömmarna om ljusare platser omsättas till charterresor. Fritidsresor rekommenderar Dubai som en "semester med guldkant för alla från golfspelaren till soldyrkaren och med eleganta shoppingkvarter." I resetidningen Res är Dubai "redan idag en fantastisk semesterstad med vackra, vita stränder, shopping i världsklass och allt fler gourmetkrogar … I baren trängs man med businessturister, shejker och ytterst rika östeuropéer."
Vad som kan hända i baren framgår också av reportaget i Res: "en viktig sak att tänka på: lämna den svenska moralen i tryggt förvar på rummet. Ensamma affärsmän drar ofta till sig en viss sorts klientel."
Vilken sorts klientel som lockar affärsmän, shejker och rika ryssar berättar William G. Ridgeway om i "The Social Affairs Unit: "Från Kina, Ryssland, Iran och Indien kommer tusentals prostituerade." Ekonomer som Ridgeway talat med beräknar att 30 procent av Dubais omsättning kommer från den prostitution som kontrolleras av gangstersyndikat.
Alkohol och prostitution finns i andra arabländer också, men inte så öppet och i sådant omfång som i Dubai. Alla jublar inte över utvecklingen. Det går inte att köpa alkohol och prostituerade överallt i Dubai. I det fattiga området Sharjah lever många wahhabister som fördömer alkohol och kräver dödsstraff för de prostituerade.
Reklamen för Dubai sköts inte bara av journalister och reseföretag. De som främst har skapat något att göra reklam för är arkitekter. Dubai är en välbetald lekplats för arkitekter som ritar de skyskrapor som tidningar och tv använder när de presenterar "den fantastiska semesterstaden."
Allting i Dubai ska vara högst och störst. Dubailand är en äventyrspark som är dubbelt så stor som Disneyworld.
Dubai är en kapitalistisk dröm där det inte finns inkomstskatter och ingen yttrandefrihet och ingen opposition och där fackföreningar är förbjudna. Medierna i Dubai får inte rapportera om prostitutionen eller förhållandena för de arbetare från Pakistan och Indien som bygger Dubai. Man förstår varför vid läsningen av ett reportage i Independent: "arbetarna tvingas underteckna slavkontrakt på flera år när de anländer till Dubai.
Deras rättigheter tas ifrån dem vid ankomsten och rekryteringsagenter konfiskerar deras pass." För omkring tusen kronor i månaden arbetar de 12 timmar om dagen sex dagar i veckan.
Turisterna som kommer till Dubai riskerar inte att möta slavarbetarna från Indien och Pakistan i barerna, shoppingkvarteren eller i Dubailand, ty de får inte vistas utanför sina arbetsplatser och sina bostäder, som består av baracker där de ofta bor sex personer i små rum.
Miljöförstöring för att bygga dessa skyskrapor och shoppinganläggningar är gigantiska. För att hela projektet ska bli lönsamt krävs att miljöförstöringen mångdubblas under de kommande åren. Dubai kommer att behöva mycket reklam för att de många investeringarna ska bli lönsamma.
Därför kommer du inte att behöva läsa särskilt många sådana här texter i framtiden.
Däremot kommer du att möta tusentals reklamerbjudanden som presenterar Dubai som "en fantastisk semesterstad med vackra, vita stränder och shopping i världsklass."
Tomas Polvall
