Nordiskt möte med Chlebnikov

Tidskrift

Kritiker, nr 26. Tema: Chlebnikov och vi

Tidskriften Kritiker ägnar ett helt nummer åt den ryske poeten och futuristen Velimir Chlebnikov (1885-1922).

Hans poesi har rykte om sig att vara i det närmaste omöjlig att översätta, men numrets gästredaktörer Mikael Nydahl och Gunnar Wærness gav i fjol ut en urvalsvolym på norska; hösten 2013 ger samma översättare ut en svensk motsvarighet.

Översättningarna (och då inte bara de färdiga utan även utkast, skisser och annat arbetsmaterial) ligger till grund för ett tiotal bidrag av inbjudna nordiska skribenter, som i antingen diktens eller essäns form tar sig an Chlebnikov. Sammanfattningsvis kan konstateras att de texterna strängt taget säger mer om skribenterna än om Chlebnikov.

Mer djupgående i sak är Gennadij Ajgis bidrag, men där blir problemet ett annat: den vänder sig främst till den som redan kan sin Chlebnikov.

För novisen blir behållningen den avslutande mejldiskussionen mellan översättarna och poeten Håkan Sandell, sedan länge bosatt i Norge och sedan ännu längre tillbaka grundligt intresserad av Chlebnikov. Kompletterat med dikter och faktarutor blir samtalet en lödig introduktion till en egensinnig och mångsidig poet.

Särskilt pedagogiska är Mikael Nydahls inlägg, som här om Chlebnikovs syn på språket:

Språket skapar mening genom kombinationer av ljud. Ergo måste ljuden ha mening i sig. Komplexa ljudkombinationer ger komplex mening, de enkla språkljuden ger enkel mening. De mänskliga språken skiljer sig åt på den komplexa nivån, men består alla av språkljud och är därför desamma på den enkla nivån. Om vi kan ta oss ner till den enkla nivån skulle vi alla tala samma språk.

Skulle vi alla tala samma språk vore översättningar överflödiga. Men vi är inte där än. Ergo är den kommande volymen med Chlebnikov på svenska något att se fram emot.