Väl blandad vodkakonst

Konst

"Face it!". Med verk ur Absolute Art Collection. Visas på Kristianstads konsthall, till 26/10

”I love it”, lär Andy Warhol ha sagt om Absolut Vodkas klassiska flaska. Som popkonstens okrönte kung var han den förste konstnären att anlitas för att höja den svenska spritsortens status i USA. Året var 1986. I New York trängdes graffitikonstnärer och art directors med fotomodeller och finansvalpar på legendariska Studio 54:s dansgolv. Inte långt därifrån producerades allt från konst till film och teve i Warhols egen ateljé The Factory, vid denna tid ännu Manhattans kreativa knutpunkt.

Det var just denna värld som Absolut Vodka ville associeras med i disco- och yuppierans tidevarv. Samarbetet med Warhol blev en succé, och början på det ambitiösa projekt som fram till år 2004 skulle resultera i runt 850 konstverk och designobjekt.

Nu visar Kristianstads konsthall delar av Absolute Art Collection, numera förvaltad av Spritmuseum. Här finns självklart Warhols färgstarka version av flaskan, först publicerad som annons i konstnärens eget magasin Interview. Liksom många av popkonstnärerna hade Warhol sin bakgrund inom grafisk design, och byggde medvetet sin karriär på förmågan att förvandla konst till en lönsam affär. Därmed hade han inga betänkligheter att ta sig an kommersiella beställningar.

Historiskt sett har förhållandet mellan bildkonst och reklam annars präglats av såväl fruktbart samarbete som kylig distans. Från det sena 1800-talets nyskapande affischkonst, med konstnärer som Henri Toulouse-Lautrec, till högmodernismens strikta tro på en konst för konstens skull. Popkonstnärerna däremot flirtade ogenerat, om än bitvis ironiskt, med efterkrigstidens konsumtionssamhälle – något som det sena 1960-talets alternativkultur revolterade mot.

Absolut Vodka var nu aldrig ute efter renodlade reklamuppdrag. Istället handlade det om att skapa ett positivt mervärde för varumärket genom konst. Intressant nog skedde detta då företaget ägdes av statliga Vin & Sprit. Samarbetet lanserades visserligen av den firma som marknadsförde vodkan i USA, men visar likväl på ett framsynt förhållningssätt i förmågan att uppskatta konstens attraktionskraft. Kommersiellt blev projektet en framgång, då försäljningen snabbt ökade genom kopplingen till en trendig konst-, musik- och modescen.

Det enda villkor konstnärerna hade, var att på något sätt förhålla sig till flaskans välbekanta form. Därav samlingens spretiga, lekfulla karaktär, där allt från absurda videoverk till blinkande neonskulpturer ingår. Bland de 65 verk som visas, ryms en lång rad av de senaste decenniernas mest uppmärksammade konstnärer. Medan Warhol skickade vidare uppdraget till Keith Haring, en nyckelfigur på New Yorks gatukonst- och hiphop-scen, kom Absolut Vodka snart att bredda urvalet. Bland de mer spännande satsningarna finns "Absolut Glasnost" (1989-90), ett samarbete med 22 ryska konstnärer, medan 1990-talets hyllade, unga brittiska konstscen representeras av Chris Ofili och Damien Hirst.

Konstsamlingen – och utställningen – får därmed även en vidare, konsthistorisk relevans. I en uppfriskande livlig hängning samspelar och bråkar verken med varandra, och speglar utvecklingen från pop- och konceptkonst till postmodernism, för att landa i det tidiga 2000-talets digitala experiment och måleriets återkomst.

Allt är naturligtvis inte bra. Rolling Stones-gitarristen Ron Woods självporträtt med en Molotov-cocktail i näven är knappast en konstnärlig höjdare. Men spännvidden fascinerar. Skotske Douglas Gordon ägnade en dryg månad åt att varje dag pensla en målarduk med runt en halv liter sprit. Den duk som ställs ut ser nog så tom ut, men har absorberat 27 flaskor vodka. Bäst är den sibiriska konstnärsduon Blue Noses, som i sitt videoverk vanvördigt tar sig an den svenska vodkan i slap stick-liknande sketcher. Svenska Linn Fernström, Ola Billgren och Dan Wolgers bidrar alla med starka verk, där Wolgers ironiskt driver med såväl uppdraget i sig, som konsthistoriens förebilder.

Visst får upplevelsen en extra dimension av det faktum att den världsberömda vodkan producerats i grannskapets Åhus. Som utställning är den ojämn, där riktigt vassa verk blandas med mer halvhjärtade mesyrer. Mer rimligt är att betrakta Absolute Art Collection som det unika fenomen den är. Då blir det riktigt intressant, både ur marknadsförings- och konstperspektiv.