Det är inte tygbiten på huvudet det handlar om

Ledare ,
De försvarar märkligt nog sin ofrihet aggressivt.
Foto:

utan kvinnan där under.

Artikeln publicerades 4 maj 2017.

Jag struntar egentligen i om kvinnor bär slöja eller rosa sportkeps. Det är inte av estetiska skäl eller för att jag misstror muslimer som jag ifrågasätter slöjorna, utan för att tyget representerar en kultur där människor lever i enorm ofrihet. Det bryr jag mig om. Vem är jag annars?

Att många högljutt försvarar sitt sätt att leva är inget skäl för liberaler eller feminister att blunda eller tystna. Det ligger ju i normers natur att de följs och stiftas på mikronivå, mellan människor, varje dag, och till slut accepteras och upprätthålls även av dem som drabbas.

Men att valen är ”frivilliga” betyder inte att de är bra. Kalla det hjärntvätt om du vill, men viljan är i varje fall styrd. Människan är styrd.

Berättelserna blir fler för var dag. Vi hör hur individer hindras från att plugga vad de vill, älska vem de vill och klä sig som de vill. De styrs från både mamma och pappa, av bröder och resten av släkten. Syftet är att bevara männens heder, men även kvinnorna agerar väktare och ser till att barnen sköter sig, att ingen får dåligt rykte – för det kan drabba långt fler än kärnfamiljen.

I centrum finns sex. ”Hederskoden säger att en flicka ska hela tiden visa utåt att hon är oskuld”, förklarade sociologiforskaren Mariet Ghadimi till P4 Stockholm (20/4). Och i periferin finns tryck, våld och mord.

Aftonbladet rapporterade i april om en 21-årig kvinna som kom till Sverige och slutade täcka sitt huvud på flyktingförläggningen, Efter ett halvår var hon död, mördad av sin make. ”Han trodde andra skrattade åt honom, det var en hederssak”, förklarade en manlig släkting i polisutredningen (24/4).

Dilek Baladiz, chef för organisationen Orgio, menade att ”det blir nån form av mobbing från kollektivet” (P4 19/4).

Men det dödliga våldet är bara extremen. I vardagen finns kommentarerna, reglerna, ofriheten för enskilda tjejer och killar. ”Det var detaljstyrt om hur jag skulle sitta, hur jag skulle använda blicken, hur jag skulle stå, hälsa på gäster. Jag var under observation ständigt”, sa en tjej anonymt (P4 20/4).

”Man blir kallad kränkande ord som ”smutsig”, ”oren” och ”hora”. Man blir dragen i håret, bespottad, slagen, instängd, hotad om att kastas hemifrån eller att bli bortgift”, konstaterade forskaren Ghadimi.

En tjej berättade för P4 att hennes mamma en gång hittat ett foto som hon hade hemma av en kille hon tyckte var söt. ”Hon kommer in och jag får en stor, fet smäll på kinden och hon säger ”dig borde man döda på fläcken”. Sedan kallar hon mig för hora” (P4 20/4).

I en rapport byggd på intervjuer med 15-åringar i Hjulsta angående fritidsgårdar avslöjade tjejerna att de kallas hora om de är kompis med en kille, håller en kille i handen eller bär trasiga jeans. 45 procent sa att de aldrig går till idrottshallen. 54 procent deltog inte i aktiviteter på fritiden (18/2 -15).

Bilden bekräftades i Kalla Faktas reportage om Stockholms förorter, där en kvinna berättade att hon kallats ”hora” av barn när hon bar klänningar. Barn alltså! Inte imamer eller hårdhänta fäder, utan barn.

I organisationen Varken hora eller kuvads undersökning från 2016 svarade 1 100 flickor i socialt utsatta förorter på frågor om sin frihet. 28 procent upplevde att de kontrolleras ”mycket hårt” av manliga släktingar och föräldrar. 73 procent fick inte ha kärleksrelationer innan de gifte sig. 56 procent fick inte delta i fritidsaktiviteter där också pojkar deltar.

På senare tid har det uppstått en infekterad konflikt mellan liberaler och dem som försvarar hedersideologin. Egentligen är jag trött på den här debatten, men den börjar ta en obehaglig form och då måste jag fortsätta skriva.

Det är klart att den som känner sig hotad kommer att gå till motangrepp. När Kalla Fakta avslöjade att flickor och pojkar separeras i en skolbuss bemöttes det med mothugg. Skolbarnen gick själva ut och försvarade uppdelningen – sa att de själva hade valt det, och i Svenska Dagbladet skrev en pedagog att ”islamofobin är nu så normaliserad att många fler dras med per automatik” (5/4).

Men det är en förolämpande överdrift. Tyvärr finns det personer som är rasister eller islamofober och dömer kollektivt, men långt ifrån alla som vänder sig mot slöjor finns i den kategorin. Att jag reagerar på könsseparering har inget att göra med om jag gillar islam eller inte. Detta rör beteenden och normer som begränsar individer, och sådana är jag alltid emot.

Det finns också allt fler som kaxigt säger att de själva väljer slöjan och att vi ska sluta berätta för dem vad de ska ha på sig. Men gäller det även kvinnorna i Saudiarabien? Känner de själva för att inte köra bil eller ha eget bankkonto? Är det de som tycker att de nog behöver en förmyndare för att få resa eller gifta sig? Ja kanske. Men sannolikt inte.

Ju mer vi liberaler pressar på, desto mer motstånd kommer vi att få. Det gäller att inte väja. ”Jag blir hellre kallad rasist än ser mina flickor gå åt”, sa en kvinna från Varken hora eller kuvad. Jag håller med. Glåporden syftar till att tysta. Desto större skäl för oss att tala.

I Kalla Fakta konstaterade forskaren Devin Rexvid att: ”Kvinnor som kan klä sig som de vill, fika och sola på balkongen framstår som ett väldigt stort hot mot männens heder”. De tänker ”Tänk om de inspirerar. Våra kvinnor kan se en förebild i de självständiga kvinnorna. De kan förstå att de kan leva ett annat liv.”

Ja tänk om! Tänk om dessa kvinnor kan förstå att de kan få bestämma helt själva över om de vill ha shorts en varm sommardag! Wow!

Liberala krafter har alltid strävat efter att individer ska respekteras, så att alla kan forma sina egna liv. De som begränsar sina medmänniskor kommer därmed att få med mig att göra. Jag hatar dem inte; jag förstår hur de också är en slags offer för kulturella påtryckningar. Men jag låter dem heller inte fortsätta oemotsagt.

Det får vara slut nu. Det finns en alldeles unik människa där under tygbiten. Kanske vill hen ha rosa sportkeps i stället? Eller till och med känna vindar lekfullt leta sig in mellan lockarna?

Läs även

Dahlmans ledare om hedersvåld mm

www.gapf.se

Debatt i SVT Opinion