Finns det hjälp när vi är svaga - eller är vi blåsta?

Ledare Artikeln publicerades
Alla kan falla ibland. Vad händer då?
Foto:

Tuffa tider väntar för kommuner, landsting och regioner – och därmed för oss som är beroende av dem för vår trygghet. Finns det en läkare när vi blir sjuka, finns det hjälp när vi ropar? Politikerna har lovat oss att finnas där, men frågan är om de håller sitt löfte?

På tisdagen ringde 22-årige Christoffer till Ring P1 och berättade öppenhjärtigt en obehaglig historia om skånsk sjukvård:

”Jag har en längre tid tänkt gå och prata med en terapeut men fick inte tummen ur förrän kvinnan i mitt liv lämnade mig och det krossade mig. Jag var desperat och ville få hjälp och prata med någon direkt. Det första jag gjorde var att kontakta studenthälsan på min skola i Helsingborg och mötte en två månader lång väntetid. Sen kontaktade jag studenthälsan i Lund och där var det också väldigt långa väntetider."

"Sen kontaktade jag ungdomsmottagningen både i Helsingborg och i Lund och båda hade jättelånga väntetider. Sen gick jag vidare till avdelningen för unga vuxna i Lund och där var det lite kortare väntetid men fortfarande alldeles för lång. Där någonstans började mina alternativ att rinna ut. Jag ringde till vårdcentralen som kunde ge mig en remiss. Jag fick vänta en hel vecka bara för att få komma till läkaren, sen fick jag komma dit och fick en remiss utskriven.

Han fotsatte: "Men i stället för att min läkare eller vårdcentral slussade mig vidare till första bästa terapeut där ute fick jag som patient ta hela det ansvaret själv för att söka upp vilka terapeuter som fanns i min stad, maila och ringa runt och berätta om mina problem åter och åter igen och jag ringde mailade nog 15 terapeuter innan jag fick napp för att det var så mycket väntetid och så mycket för dem att göra. Bara för att hitta någon som över huvud taget kunde ta emot mig det var jättesvårt att hitta.”

Nu kanske Christoffer hade extrem otur, men nog är hans historia tankeväckande och förskräckande. Den väcker frågor som: Finns vården där när man behöver? Om jag själv eller någon mig kär blir svag, vad händer då?

”Jag var i mitt livs kris där jag mådde riktigt, riktigt dåligt och gick runt med självmordstankar”, berättade 22-åringen.

Där kan vi alla hamna; även de allra starkaste kan en dag behöva en hand att hålla i. Kommer den att ta emot eller kommer vi att famla och ramla?

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, konstaterade i ekonomirapporten som kom i veckan att investeringar och effektiviseringar blir nödvändiga framöver. Kostnaderna har ökat kraftigt och låneskulden kommer att öka. Fram till 2020 bedöms gapet mellan intäkter och befolkningens behov av välfärdstjänster vara omkring 40 miljarder kronor - om inget görs (10/5).

Från och med nästa år beräknar SKL att skatteunderlaget utvecklas betydligt långsammare. ”Den demografiska utvecklingen, med fler barn och äldre, innebär att behovet av kommunsektorns verksamheter förväntas öka betydligt snabbare än vad skatteunderlaget gör”, kommenterade Annika Wallenskog, chefekonom på SKL.

Även i Skåne ser det tråkigt ut. Enligt de ekonomiska prognoserna går Region Skåne mot ett underskott på 1,2 miljarder kronor mot budget i år (12/4). Regiondirektören ska återkomma med vidtagna åtgärder till regionstyrelsen möte 1 juni. Vad kommer att göras?

Den lätta lösningen är att höja skatten och skjuta till ytterligare pengar till en illa fungerande apparat. Men i sin rapport för 2016 skriver revisorerna att ”den finansiella analysen visar att Region Skåne inte uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning". Har de inte därmed förbrukat förtroendet? Ska vi verkligen behöva lägga ännu fler av våra kronor för att täppa igen hål som skulle behöva lagas mer permanent?

Den svåra lösningen är se över hela modellen och fundera över om välfärden ska hanteras mer på individnivå med större frihet och ansvar. I det korta perspektivet handlar det om att effektivisera, jobba smartare och använda resurserna rätt. Anställa vårdbiträden, digitalisera, samordna och ställa krav på att folk kommer till bokade tider är åtgärder som kan göra nytta.

Dessutom behövs en slags styrning av logistiken, hur patienter tas emot och slussas genom apparaten.

För nog kan man problemen med psykisk ohälsa snarare försämras av förbättras av kontakter med vården, om dessa är så taffligt hanterade som i Christoffers fall.

Läs gärna också:

Hur länge orkar de skötsamma sköta sig?

Sluta snåla med välfärdslönerna