Hur ska välfärdsstaten hantera hemmafruarna?

Ledare Artikeln publicerades
Moderaternas arbetsmarknadspolitiska talesperson Elisabeth Svantesson.
Foto:Henrik Montgomery/TT
Moderaternas arbetsmarknadspolitiska talesperson Elisabeth Svantesson.

För att minska klyftorna på arbetsmarknaden måste fler invandrarkvinnor jobba.

Utrikes födda kvinnor måste jobba. Andelen kvinnor födda i Afrika som är sysselsatta uppgår till 40 procent. Motsvarande siffra för kvinnor från Asien är 52, enligt SCB. Det är på tok för lågt. Mer än åtta av tio svenskfödda kvinnor är sysselsatta.

Skillnaden i sysselsättning mellan utrikes och inrikes födda diskuterades under ett seminarium anordnat av Moderaterna på torsdagen (20/4). Partiet presenterade nya arbetsmarknadspolitiska mål. Om sysselsättningen ska öka för utrikes födda måste fokus främst ligga på att kvinnor ska jobba, var en tydlig slutsats.

Invandrade är givetvis ingen homogen grupp. Bland exempelvis iranier och polacker är utbildningsnivån relativt hög. Men bland dem som kommer från exempelvis Somalia och Syrien är utbildningsnivån betydligt lägre än i den inhemska befolkningen, enligt statistik från SCB. Just därför måste politiken rikta in sig på dessa grupper.

En aspekt som debatten ofta bortser från, men som till stor del spelar roll, är de kulturella skillnader som finns i synen på kvinnors arbete. Svenska kvinnor jobbar i mycket hög utsträckning. Det räcker med att åka till Tyskland för att se att Sverige sticker ut. Att många invandrargrupper har inställningen att kvinnans roll är att sköta hushållet medan mannen ska jobba försvårar givetvis invandrarkvinnornas arbetsmarknadsetablering. Men inte bara det – om kvinnornas roll är att vara hemma minskar incitamenten att lära sig språket och på så vis bli en del av samhället.

Den familj som vill leva traditionellt har givetvis rätt att göra det – men inte för bidrag. En överlag traditionell syn på könsroller och arbete fungerar i ett land med låga skatter och begränsad välfärd. Den svenska varianten bygger dock på att alla som nyttjar välfärden också bidrar med skatteintäkter i den mån man kan.

Från och med 1 juli kommer möjligheten att ta ut föräldradagar för barn över ett år att begränsas för de som kommer till Sverige. Det är bra, men kan stramas åt ytterligare. Regeringen borde också införa högre krav på studieresultat från SFI-utbildning för att få ersättning. För den som varit hemmafru en stor del av livet kanske en lång akademisk utbildning ligger långt bort, och därför bör fokus ligga på yrkesinriktade utbildningar.

Alla har rätt att göra sina val i livet. Men att en så pass stor andel av de utrikes födda kvinnorna inte jobbar är i längden ohållbart.