Parland och gränsmarker

KRÖNIKA. Idag tycks det enda sättet att i offentligheten lyfta fram en konstnärlig produkt vara att ge ett pris åt konstnären som medial mannekäng. Men döda konstnärer får inga pris. Därför blir Oscar Parlands postumt redigerade bok Flanellkostym och farsans käpp utan tillbörlig uppmärksamhet. Den är den sista delen av fem i en romanserie som är närapå exhibitionistiskt självbiografisk. Men inte på ett spekulativt sätt. Skrivprocessen är en överlevnadsstrategi, skoningslös och ärlig, boken ett märkligt kraftprov.

Att också gestaltningen är konstnärligt lödig hänger samman med Parlands ovanligt djupa förtrogenhet med konstens villkor och roll i mänskans liv, men också med att han förfogar över en, ibland intill äventyrlighet, bred stilistisk palett. Oscar Parland föddes 1912 i Kiev och dog 1997 i Helsingfors. Han var egentligen verksam som psykiater och psykoanalytiker, men skrev alltså bland annat också romaner.

Som en av tre konstnärsbröder, i våldsam, mer eller mindre kamouflerad konkurrens, växer han upp i en säregen storfamilj på Karelska näset som då hörde till Finland. Denna miljö, som gått förlorad när böckerna skrivs, är en av förutsättningarna för dem. Här korsas tidens brännande impulser; finska, svenska, finlandssvenska, ryska, baltiska, tyska. Ortsnamnen väcker litterära associationer: Terijoki, Kuokkala, Raivola – Parland, Colliander, Södergran, - ja hela den finlandssvenska modernismen suger växtkraft här. Men också svenskar som Johannes Edfelt, Ebbe Linde, Gunnar Ekelöf andades in en luft av samovar och sommargylling. Landskapet blir ”som den famn i vilken dikten och diktaren vilar” för att låna ord av Parlands styvson, psykoanalytikern och författaren Mikael Enckell.

”Den fina sanden sträckte sig med obrutna dyner kilometer efter kilometer fram till den ryska gränsen vid Systerbäck – och säkerligen ännu längre.” Här är det professor Sven Hirn som minns att sommargästerna tyckte om att vandra längs strandlinjen. Som 9-åring, år 1935 tillbringade han första gången ett sommarlov på Karelska näset, i trakten av Terijoki. Sina hågkomster formulerade han för en intresserad rysk publik vid ett seminarium kallat Karelska korsvägar som arrangerades i St. Petersburg i höstas. Seminariets föredrag finns nu samlade i en läcker liten skrift utgiven av Svensk-ryska föreningen i Finland och behandlar sammantaget många, i Ryssland nästintill nu tabulagda sidor av Näsets historia.

När Sven Hirn var barn var gränsen mellan Finland och Ryssland hermetiskt stängd, men minnet av det förrevolutionära St.Petersburg levde kvar, åtminstone i form av mer eller mindre övergivna och förfallna sommarvillor. Eller med Gunnar Ekelöf:

Man måste ha sett dessa tusentals villor ruttnande i skogarna och vid stränderna, med björnbärsbuskar klängande över fönsterposterna, sedan åratal väntande sina forna petersburgska sommargäster, bortsopade av revolutionen.

Före första världskriget beräknas drygt 50000 ryssar ha sökt sig till Näset för rekreation, med den påföljd att miljön under sommarmånaderna upplevdes som rysk och lokalbefolkningen, precis som dagens skärgårdsbor, drunknade bland sommargästerna. Enbart i Terijokitrakten, berättar Hirn, fanns omkring femtusen villor präglade av rysk smak med ”krusiduller i form av yppig snickarglädje, med glasveranda mot söder, omgiven av köksträdgården och emellanåt även en krocket- eller tennisplan.” Men trafiken åt det andra hållet var naturligtvis ännu mycket större. Den kosmopolitiska världsmetropolen, ”Finlands näststörsta stad” bara tre mil från Näset drog till sig finländare i alla samhällsskikt. Fram till 1917.

Det finns idag på båda sidorna om gränsen en strävan att återta ett förlorat kulturellt territorium: gränsmarken som grogrund för samhällelig och konstnärlig stimulans. Oscar Parlands ”nya” bok, till största delen skriven för ett halvsekel sedan, visar på ett märkligt sätt om hur konfrontationer med det främmande i och utanför oss själva tvingar fram ett egensinnigt konstnärligt uttryck.

Caterina Stenius

Fakta/

Oscar Parlands bok "Flanellkostym och farsans käpp" är utgiven av Schildts förlag.