Nyheter

Bromöllabor släpper ut mest och göingebor minst

Klimat (TT) Artikeln publicerades
SSAB:s stålverk i Oxelösund är en av anläggningarna som släpper ut mest koldioxid i Sverige.
Foto: Anders Wiklund/TT
SSAB:s stålverk i Oxelösund är en av anläggningarna som släpper ut mest koldioxid i Sverige.

Från 129 ton per invånare i sörmländska Oxelösund till runt 0,5 ton i kommuner i Stockholmsområdet. I Sverige varierar de klimatfientliga utsläppen stort. Men människorna som bor i kommuner med låga utsläpp är inte nödvändigtvis mer klimatvänliga än andra. I nordöstra Skåne släpper Bromöllabon ut mest och Göingebon minst.

Stora kommuner som Göteborg, Stockholm och Malmö ligger av naturliga skäl i utsläppstoppen (eller botten, beroende på hur man vill se det). Men utsläppen räknat per invånare ger en annan bild. Då hamnar kommuner som Mörbylånga och Lysekil bland utsläppsvärstingarna.

-Det blir en mätare på var vi har de tunga industrierna och de stora Europavägarna, säger Birgit Nielsen, kontaktperson för Sveriges nationella databas för luftutsläpp.

-Det framgår tydligt vilka kommuner som har de fossiltunga industrierna. De ligger inte i Stockholm.

Minst runt huvudstaden

De större städernas kranskommuner hamnar i den andra änden av listan. Av de 20 kommunerna med minst utsläpp av växthusgaser per invånare ligger 15 i Stockholms län. Övriga fem är universitetsstaden Lund, Vellinge söder om Malmö, samt Partille, Lerum och Öckerö – som är kranskommuner till Göteborg.

Några kommuner hamnar i toppen av både den totala och relativa utsläppslistan. I Luleå släpps det ut överlägset mest växthusgaser i Sverige: 3,9 miljoner ton omräknat i koldioxid under 2016, vilket motsvarar drygt 50 ton per invånare. Gotland är i en liknande situation: totalt 2,2 miljoner ton koldioxid, eller nästan 38 ton per person.

Kommunerna i nordöstra Skåne sticker inte ut åt någotdera av hållen. Bromöllabor är värst i området genom att släppa ut 7,4 ton växthusgaser per invånare, och hamnar därmed på plats 64 i kommunrankningen medan Östra Göinge är bäst i området med 4,6 ton per invånare (plats 175). Kristianstad, som med sin storlek släpper ut mest totalt i nordöstra Skåne, hamnar på 4,6 ton per invånare (plats 165) och Hässleholm på 5,5 ton per invånare (plats 138).

I Oxelösund, med 12 000 invånare, släpptes det ut närmare 1,6 miljoner ton. Bara fyra kommuner – varav Stockholm och Göteborg är två – hade högre totalutsläpp.

Gemensam nämnare för Luleå och Oxelösund: SSAB har verksamhet där. Enligt EU:s statistik för handel med utsläppsrätter släppte stålkoncernen ut drygt 1,5 miljoner ton koldioxid i såväl Luleå som Oxelösund under 2016.

Det motsvarar 96 procent av utsläppen av växthusgaser i Oxelösund.

I Luleå släppte dessutom Lulekraft – som delägs av SSAB – ut 2,1 miljoner ton koldioxid.

"Vad orsakar du?"

Uppgifterna om var utsläppen sker rent geografiskt är viktiga för att följa upp olika klimat- och miljömål. Men de säger väldigt lite om vad kommunernas invånare genererar för utsläpp.

-Då måste man räkna ur ett konsumtionsperspektiv. Vad orsakar du när du kör din bil, när du reser på semester, hur stort du bor, vad du handlar i affären, säger Birgit Nielsen.

De svenska industriernas utsläpp minskar kontinuerligt, men många av dem är exportindustrier. Räknat ur ett konsumtionsperspektiv har Sveriges utsläpp mer eller mindre legat på samma nivå i tio år.

-När uppgifter om geografiska utsläpp presenteras per invånare är det lätt att tro att det handlar om ett konsumtionsperspektiv: Vad orsakar jag? Det är samma när man pratar om Sveriges utsläpp per invånare och jämför med andra länder, och tänker "åh vad duktiga vi är". Men våra utsläpp som genereras av hur vi lever är lika stora som för tio år sedan. Skillnaden är att mer av produktionen ligger i utlandet.

Johannes Cleris/TT

Fakta: Växthusgaserna och klimatkrisen

Fakta: Växthusgaserna och klimatkrisen

TT

Den globala uppvärmningen och klimatkrisen beror till stor del på ökade utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser orsakade av människan. I fjol blev världens utsläpp av fossilt koldioxid högre än någonsin tidigare.

Utsläpp av växthusgaser kommer från många olika källor. Merparten av utsläppen i Sverige kommer från förbränning av bränslen.

Olika växthusgaser har olika egenskaper och bidrar olika mycket till den globala uppvärmningen. För att kunna jämföras räknas de i statistiken om till koldioxid (eller snarare till så kallade koldioxidekvivalenter) enligt en internationell metod från FN:s klimatpanel IPCC.

Källa: Naturvårdsverket, länsstyrelsernas samverkansorgan RUS, SMHI

Visa mer...

Fakta: Luleå hade störst utsläpp

Fakta: Luleå hade störst utsläpp

TT

TT:s rankning bygger på den totala mängden utsläpp av växthusgaser i varje kommun 2016 enligt länsstyrelsernas nationella databas för luftutsläpp.

I följande kommuner släpptes det ut mest respektive minst växthusgaser räknat per invånare 2016. Längst till höger anges rangordningen baserat på det totala utsläppet.

Utsläppen anges i ton. Genomsnittet per invånare räknat på hela Sverige var fem ton.

Rankning Kommun Utsläpp/invånare Totalt utsläpp Rankning totalt utsläpp

1 Oxelösund 129,1 1 557 623 5

2 Lysekil 101,6 1 483 859 6

3 Luleå 50,1 3 902 196 1

4 Stenungsund 40,0 1 059 370 8

5 Gotland 37,9 2 247 183 3

6 Kiruna 32,6 749 263 10

7 Mörbylånga 25,7 386 183 26

8 Gällivare 24,3 428 875 22

9 Rättvik 19,6 214 262 55

10 Ödeshög 15,6 83 167 160

[...]

281 Haninge 1,7 149 065 77

282 Huddinge 1,6 181 684 63

283 Täby 1,5 105 474 120

284 Botkyrka 1,4 132 145 92

285 Partille 1,4 53 963 216

286 Nacka 1,2 123 473 104

287 Järfälla 1,1 84 129 154

288 Tyresö 0,6 31 189 268

289 Lidingö 0,6 30 791 269

290 Sundbyberg 0,6 28 341 274

Källa: Länsstyrelsernas nationella databas för luftutsläpp (RUS), SCB

Visa mer...

Fakta: Anläggningarna som släppte ut mest

Fakta: Anläggningarna som släppte ut mest

TT

Följande industrianläggningar släppte ut mest koldioxid i Sverige 2016, räknat i ton. Utsläppen för 2018 anges inom parentes, samt företagen där det inte framgår av anläggningens namn.

Anläggning Kommun Utsläpp 2016 (ton)

Luleåkraft (SSAB/Luleå energi) Luleå 1 794 919 (2 120 996)

Slitefabriken (Cementa) Gotland 1 741 741 (1 740 412)

SSAB Luleå 1 510 961 (1 058 183)

SSAB Oxelösund 1 501 718 (1 462 246)

Preemraff Lysekil 1 428 122 (1 625 082)

Krackeranläggningen (Borealis) Stenungsund 664 228 (636 536)

ST1 Refinery AB Göteborg 535 225 (547 101)

Preemraff Göteborg 503 504 (536 000)

LKAB Kiruna 445 032 (436 371)

Värtaverket Stockholm 424 889 (499 698)

Källa: EU Emissions Trading System (EU ETS)

Visa mer...

Fakta: Klimatkrisen och 1,5-gradersmålet

Fakta: Klimatkrisen och 1,5-gradersmålet

TT

Vid klimatmötet i Paris 2015 (COP21) beslutade de deltagande länderna om ett nytt klimatavtal om den globala temperaturhöjningen. Enligt avtalet åtar sig länderna att vart femte år skärpa sina planer för utsläpp av växthusgaser och att hålla höjningen av den globala medeltemperaturen väl under två grader, med sikte på att den ska stanna runt 1,5 grader. Det kallas för 1,5-gradersmålet.

Om världen blir 1,5 grader varmare väntas den genomsnittliga temperaturhöjningen i Sverige bli ännu högre. 1,5–2 grader varmare på sommaren och under vintern så mycket som 2–3 grader.

Just nu säger prognoserna att världen är på väg mot en temperaturhöjning på 3 till 3,5 grader fram till år 2100. För att klara 1,5-gradersmålet måste de globala växthusgasutsläppen halveras till år 2030, vilket ses som en näst intill omöjlig uppgift.

2018 blev världens koldioxidutsläpp högre än någonsin tidigare. De sammanlagda utsläppen av koldioxid i atmosfären väntades sluta på rekordhöga 37,1 miljarder ton.

Källa: FN, Global Carbon Project, SMHI, Världsmeteorologiska organisationen, Lunds universitet, COP24

Visa mer...
Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.