Expert avfärdar SEB:s försvar om penningtvätt

Den brittiske experten Graham Barrow har granskat SEB:s förklaringar sedan TT och SVT:s Uppdrag granskning nyligen avslöjade misstänkt penningtvätt genom bankens konton i Baltikum. Wallenbergbanken ger få svar, anser han.

Dels är Barrow frågande till vd Johan Torgebys påstående att SEB inte utnyttjats "systematiskt" för penningtvätt.

– Om penningtvättare bildar bolag som skaffar sig bankkonton hos er och tvättar pengar genom dem, så är ni systematiskt utnyttjade. Det är just ett system för penningtvätt.

Barrow bedömde före avslöjandet, och gör det fortfarande, att Torgeby inte talade sanning när han efter Danske Bank-skandalen 2018 sade att SEB sedan 2008 "inte har några riktigt röda flaggor som vi behöver oroa oss för i jämförelse".

– Vad menas med en "riktigt" röd flagga? Man kan inte komparera en röd flagga. Antingen finns den eller inte. Och vadå i jämförelse? Inte lika mycket som Danske eller Swedbank, och då skulle det vara okej? Det är det ju inte!

Barrow, som varit konsult åt flera storbanker, anser sig se ett desperat försök från SEB att upprätta sitt anseende och slippa krav på en större utredning. Det ser illa ut när SEB gradvis släpper information, och då bara för att man är granskad, inte på eget bevåg. Och när ny information kommer i dagen måste banken formulera krystade förklaringar till tidigare uttalanden, analyserar Barrow.

– Då ser det åtminstone ut som om de försöker dölja något.

Kvällen innan TT och SVT publicerade sin granskning släppte SEB siffror om de riskkunder som penningtvättsskandalen i Baltikum handlar om: Bolag med konton där men som är skrivna i framför allt skatteparadis och saknar lokal verksamhet. Men även de nya siffrorna väcker frågor, säger Barrow. Bland annat särskiljer SEB en kundgrupp, som ska ha avvecklats de senaste åren, som man kallar "lågtransparent".

– Det är inget begrepp som används allmänt i branschen. Man undrar hur de definierar dem, och om man identifierade dem tidigare eller först nu, i backspegeln?

Bara genom denna kundkategori flödar cirka 80 miljarder kronor sedan 2008, perioden då Torgeby inte ser röda flaggor.

– Var kommer pengarna ifrån? Och varför går de genom Estland? De frågorna har inte fått sitt svar, säger Barrow.

SEB säger sig också ha agerat på varningssignaler från 2006. Men Barrow har analyserat kunder som SVT och TT identifierat. Han har då hittat dem som grundades senare och enligt bolagsregister varit vilande eller uttryckligen inte bedrivit handel – samtidigt som de slussar pengar genom konton i Estland. Det går inte ihop och borde ha upptäckts, anser han.

Barrows råd är en oberoende, fullständig granskning av bankens baltiska historia, något som SEB hittills inte ansett behövs.

– Den här historien kommer inte att försvinna. Och frånvaron av öppenhet skapar ett tomrum som alltid fylls av rykten och insinuationer.

TT har sökt SEB för en kommentar.