Fibern tar fart – men alla jublar inte
– Här ska det bli fiber, är tanken. Det skulle ha varit klart september 2016, säger Gunilla Larsson i byn Esarp utanför Staffanstorp och pekar ner i ett stort grushål längs med landsvägen.
Kablar och fiberband sticker upp ur jorden. Nu väntar alla på anslutningen.
Billigare tv
Frågan om fiber har drivits i flera år i den skånska byn. Till slut tog ett bolag över uppgiften och nu är grävningarna i gång. Enligt det senaste beskedet ska fibern in i Gunilla Larssons hus redan i slutet av oktober.
Hon skakar lätt på huvudet.
– Jag tror nog mest på det här när jag ser det.
Drygt tre mil därifrån, utanför Sjöbo – som också är en av de kommuner som är absolut sämst på fiber enligt Post- och telestyrelsen (PTS) – skakar även lantbrukare Bo Mårtensson lätt på huvudet.
Växtodlingen, elproduktionen med solceller och allt övriga företagande som pågår på hans Brandstad Gård är inte beroende av fiber i marken. Här sköts allt med hjälp av trådlös uppkoppling via mast – utan problem.
– Den enda anledning till att jag vill ha fiber är för att kunna titta på tv lite billigare än jag gör i dag, säger han och fortsätter:
– Man pratar mycket om att "har inte landsbygden fiber kan den inte utvecklas". Men vi har ju utvecklats ganska bra ändå – utan fibernätet.
Handlar om ekonomi
Åsikterna om fiber må gå isär, men enligt Internetstiftelsens nya rapport ” Svenskarna och internet 2019” ser det ut som att fiberutbyggnaden på landsbygden återigen tar fart. Förra året hade 43 procent av de tillfrågade hushållen tillgång till fiber. I år är siffran 55 procent. Även i städerna går fiberutbyggnaden fram, och ligger nu på 58 procent, enligt rapporten.
Klyftan mellan stad och land börjar minska – men fiberutbyggnad tar på sina håll ändå tid. Orsaken? Det handlar om ekonomi, säger Måns Jonasson, digital strateg på Internetstiftelsen.
– Det är enklare och billigare att ansluta fiber till fastigheter i staden, säger han och fortsätter:
– Är man långt bort från närmaste knutpunkt så blir det mer att gräva och längre avstånd.
"Då är det ju helt kört"
Dessutom kan det ofta bli krångligt på landsbygden – olika kommuner, län och tätorter har olika regler för hur man kan gräva, och det krävs ofta tillstånd av markägare, tillägger Jonasson.
TT: Men måste man verkligen ha fiber?
– Det finns inget fullgott alternativt. ADSL läggs ner i snabb takt och mobilt bredband har inte samma täckning. Du kommer inte att ha samma kapacitet om det är många hushåll som delar.
Gunilla Larsson känner igen dilemmat. I Esarp bor en del barn, som ofta får skoluppgifter att lösa via nätet. Hopplöst om man är uppkopplad via de gamla telekablarna, påpekar hon.
– Ja, det tar lång tid när man sitter med något så långsamt som ADSL. Och så kanske man har ett syskon som sitter och spelar spel samtidigt – då är det ju helt kört.
Att fibern blir allt viktigare är Gunilla Larsson övertygad om.
– Det tror jag den blir. Vi är ju också moderna människor som vill följa med. Streama en film... det har vårt gamla nät varit för dåligt för.