Malariaparasitens sju ömma tår hittade

Forskning Artikeln publicerades
De parasiter som orsakar malaria sprids av myggor av släktet Anopheles. Släktet innefattar cirka 400 arter, varav 30–40 sprider Plasmodium, det vill säga den parasit som orsakar malaria. Malariamyggor kan kännas igen genom att de, när de sitter på ett underlag, har framkroppen framåtlutad på frambenen, som detta exemplar som är i full färd med att suga sig mätt på mänskligt blod med hjälp av sin nålliknande snabel (proboscis).
Foto: James Gathany/AP/TT
De parasiter som orsakar malaria sprids av myggor av släktet Anopheles. Släktet innefattar cirka 400 arter, varav 30–40 sprider Plasmodium, det vill säga den parasit som orsakar malaria. Malariamyggor kan kännas igen genom att de, när de sitter på ett underlag, har framkroppen framåtlutad på frambenen, som detta exemplar som är i full färd med att suga sig mätt på mänskligt blod med hjälp av sin nålliknande snabel (proboscis).

Efter att ha kartlagt malariaparasitens arvsmassa har forskare vid bland annat Umeå universitet hittat ett antal möjliga vägar för att förhindra att parasiten förökar sig i levern.

Nu hoppas forskarna på nya och effektivare läkemedel mot den dödliga sjukdomen.

Forskningen, som presenteras i tidskriften Cell, beskrivs som något av ett genombrott.

– Våra resultat kommer att göra det möjligt för malariaforskare att fokusera på dessa väsentliga gener för att utveckla effektiva läkemedel och vacciner för att motverka malaria, säger Ellen Bushell, forskare vid Umeå universitet.

Trots mediciner och massiv forskning dör fortfarande drygt 400 000 människor på grund av malaria varje år. En viktig orsak till att sjukdomen är så svår att besegra är malariaparasitens komplicerade livscykel.

Farlig hjärnmalaria

Parasiten börjar sitt liv inuti myggor och förs sedan över – genom myggbett – till en däggdjursvärd, exempelvis en människa. På så sätt överförs cirka 100 parasiter vid varje myggbett, små encelliga organismer som sedan snabbt tar sig till levern där de förökar sig explosionsartat.

Efter bara 7–10 dagar lämnar runt 10 000 parasiter levern och invaderar de röda blodkropparna, där de orsakar de symtom som vi normalt förknippar med malaria. Det rör sig om hög feber, frossa och svettningar samt muskel- och huvudvärk tillika illamående och diarréer.

Nödvändiga gener

De läkemedel som finns i dag är inriktade på att behandla parasiten när den finns i de röda blodkropparna. Men dessa blir allt mindre effektiva, eftersom malariaparasiten kan utveckla resistens.

Ellen Bushell och hennes kollegor i det internationella forskarteamet fokuserade därför på levern i stället.

– Mycket färre parasiter kommer till levern, varför risken för en resistensutveckling i levern är mycket mindre än i blodet, säger hon.

Med hjälp av forskning på möss identifierade forskarna 461 gener som parasiten behöver för att kunna gå från en värd till en annan, det vill säga från mus till mus.

– Sedan har vi kombinerat dessa experimentella data med en metabolisk modulering för att förstå hur parasiten fungerar under leverfasen. Det är det som är det unika med den här studien, och då hittade vi sju metaboliska vägar som är helt nödvändiga för att parasiten ska kunna växa i levern, säger Ellen Bushell.

Genom att fokusera på dessa sju vägar, hoppas forskarna nu att vägen ska vara öppen för andra forskare att utveckla läkemedel som riktar in sig på att störa parasitens invasion av levern.

– Det tror jag absolut är möjligt, säger Ellen Bushell.

Fakta

Fakta: Malaria

Malaria är en av världens vanligaste och mest allvarliga sjukdomar. Varje år dör drygt 400 000 människor av sjukdomen.

Namnet malaria kommer av italienskans för "dålig luft": mal(a) aria. Detta eftersom sjukdomen tidigare ansågs bero på att man andades in utdunstningar från sumpmarker. En äldre benämning för sjukdomen är också sumpfeber. I Sverige finns sju arter som tillhör släktet Anopheles och ett gammalt svenskt namn på dessa myggor är frossmyggor.

Det finns ett flertal olika malariaparasiter där endast Plasmodium falciparum ger upphov till infektioner som kan döda en människa, ibland på bara någon eller några timmar. Plasmodium falciparum kan orsaka hjärnmalaria, då hjärnan kan svullna så mycket att den pressas ut ur botten av skallen.

90 procent av alla malariafall förekommer i Afrika, men sjukdomen är spridd i världens alla tropiska områden.

Källa: Nationalencyklopedin

Visa mer...