Separatisterna vann i Katalonien

Med 98,5 procent av rösterna räknade var läget så här strax före midnatt:

• 34 mandat till Junts per Catalunya (JuntsXCat), koalitionsrörelse ledd av den avsatte regionpresidenten Carles Puigdemont från det borgerliga partiet PDECAT.

• 32 mandat till ERC (Esquerra Republicana), republikanskt vänsterparti vars ledare Oriol Junqueras, ex-vice regionpresident, sitter fängslad.

• 4 mandat CUP, antikapitalistiskt extremt vänsterparti som går kraftigt tillbaka.

Det gör 70 mandat ihop för separatisterna. Eftersom det katalanska parlamentet har 135 platser går gränsen för absolut majoritet vid 68 mandat.

I valet 2015 fick de separatistiska partierna majoritet tack vare stöd av CUP.

På den antiseparatistiska sidan var läget detta:

• 37 mandat till Ciudadanos, mittenhögerparti, bildat som reaktion mot katalansk nationalism och som ser att kunna bli största parti. Lett av den karismatiska Inés Arrimadas, 36 år.

• 17 mandat till PSC, den katalanska grenen av det spanska socialistpartiet PSOE.

• 3 mandat till PP, den katalanska grenen av det konservativa parti som leds av premiärminister Mariano Rajoy och som verkar göra ett katastrofval efter polisvåldet under den olovliga folkomröstningen den 1 okt och Rajoys maktövertagande över Katalonien.

Det spanskvänliga ("unionisterna") blocket får ihop 57 mandat.

Utanför blocken finns Catalunya en Comú-Podem med 8 mandat. Det är en koalition av gröna och vänsterorienterade partier, där den katalanska grenen av vänsterrörelsen Podemos ingår. Vilken sida Catalunya en Comú-Podem väljer i de kommande regeringsförhandlingarna är en öppen fråga. Kanske lägger man ner sina röster.

Valdeltagandet blev mycket högt, nära 82 procent.

Jublet visste inga gränser i valhögkvarteret hos JuntsXCat som förklarade sig som segrare:

– Puigdemont president! Puigdemont president! skallade ropen och den första talaren eldade på med:

– 34 för Puigdemont, 4 för Rajoy!

Även Ciudadanos utropade sig till vinnare:

– För första gången har ett konstitutionellt parti segrat i Katalonien. Det är ett historiskt ögonblick, sade Inés Arrimadas inför upprymda anhängare som hyllade henne med "presidenta! presidenta!"

Jämfört med regionvalet har inte så mycket förändrats blockvis. Men styrkeförhållandena inom blocken är nya och efter den turbulenta hösten – med folkomröstning, självständighetsförklaring, Madrids maktövertagande, intern svekdebatt hos separatisterna – väntar nu sannolikt mycket delikata och komplicerade förhandlingar för att nå fram till en gångbar ny regering. Analytiker utesluter inte att ännu ett nyval måste utlysas.

Hur som haver fortsätter Katalonien att vara djupt splittrat och den katalanska frågan har utvecklats till Spaniens värsta kris sedan landet i slutet av 70-talet återvände till demokrati efter nästan fyra årtionden av diktatur.

Nyvalet utlystes av den spanska regeringen efter höstens historiska tumult. Den avsatte regionpresidenten Carles Puigdemont gick i självvald landsflykt i Belgien när centralmakten i Madrid tog över makten i Katalonien på grund av en ensidigt utropad självständighet efter den olovliga folkomröstningen den 1 oktober.

Den likaså av Madrid avsatte vice regionpresidenten Oriol Junqueras, ledare för ERC, sitter fängslad utanför Madrid misstänkt för uppror, uppvigling och misshushållning med allmänna medel efter oktoberhändelserna.

Från honom kommer försonande toner och politiska bedömare tror inte att en ny separatistisk regering kommer att upprepa försöket att ensidigt utropa självständighet. I stället gäller att förbereda sig på förhandlingar med centralmakten i Madrid om nya mer gynnsamma villkor för Katalonien, kanske med en starkare autonomi än innan självständighetsrörelsen för fem år sedan fick luft under vingarna.