Yrvaken båtbransch vill minska klimatpåverkan

Båtbranschen är ganska yrvaken när det gäller miljöpåverkan, konstaterar Lina Petersson på Transportstyrelsen, som arbetar med båtlivets miljökonsekvenser.

– Båtbranschen ligger i startgroparna nu när det gäller klimatfrågan. Den tar en fråga i taget. Först var det båttoaletterna runt 2010, sedan båtbottenfärgerna som blev aktuella 2016. Nu är det klimatfrågorna. Men fortfarande på båtmässan i år visades snabba båtar med stora motorer, säger hon.

Utsläppen av koldioxid från fritidsbåtarna är inte obetydliga. 174 000 ton för 2017, enligt konsortiet Smeds uppskattning, som bygger på Transportstyrelsens Båtlivsundersökning. Det kan jämföras med hela inrikesflygets 553 000 ton för samma år, enligt Naturvårdsverket. Båtlivet har hamnat i skuggan i klimatdebatten, konstaterar Lina Petersson.

– Vi har 760 000 sjödugliga båtar i Sverige. Många är förstås mindre motorbåtar, men många är också ganska snabba, säger Lina Petersson.

De stora utsläppen beror inte bara på det stora antalet båtar utan också på den dåliga effektivitet som många gamla båtmotorer har. Omkring 30 procent av energin rinner rakt ut i vattnet på gamla tvåtaktare, berättar hon.

– Sverige har en av världens äldsta fritidsbåtflottor.

Båtarna är långlivade och enligt Lina Petersson gör svenska vatten att de inte slits så hårt om de sköts om och tas upp på vintern.

Att fritidsbåtarna orsakar så stora utsläpp förvånar många. Några säkra siffror finns inte, men uppskattningen från Smed är de uppgifter som finns.

Mats Eriksson, vd på båtbranschens organisation Sweboat, ifrågasätter uppgiften om att fritidsbåtarna skulle släppa ut så mycket som en tredjedel av det kritiserade inrikesflyget. Men visst är han medveten om att gamla båtmotorer är ineffektiva.

– Moderna motorer har en helt annan verkningsgrad. Men tvåtaktare av den gamla typen tillverkas inte sedan tolv år tillbaka, och de gamla har kanske en livslängd på tio år till. Då kommer vi se en drastisk skillnad, säger Mats Eriksson.

Det händer mycket i branschen redan nu, konstaterar han.

– Vi står inför ett paradigmskifte. Bilbranschen har gått före, och båtarna kommer efter. Men bilföretagen är stora bolag, båttillverkarna har inte de resurserna. De är pyttesmå i jämförelse.

Ändå kommer elbåtarna starkt. I helgen ordnar Sjöhistoriska museet i Stockholm en elbåtsmässa, och där visas bland annat elmotorbåten Candela. Det är en av de första båtarna som utvecklats för eldrift från början.

– Vi har hållit på med utvecklingsarbete i fyra och ett halvt år, men nu börjar vi serietillverka, säger Gustav Hasselskog, grundare av företaget som skapat båten, och visar sin snabba bärplansbåt som "flyger" ovanpå vattnet.

De elbåtar som funnits hittills surrar fram ganska långsamt, i runt fem knop. Men hans båt vänder sig till en ny elbåtskund, som både gillar ny teknik och att åka fort, den gör 30 knop.

Båten bygger på avancerad datateknik och än så länge är den ingen "folkbåt", den är riktigt dyr på grund av de höga utvecklingskostnaderna. Men intresset finns.

– Vi har 160 beställningar redan, 90 procent av dem är Teslafolk, berättar han och syftar på elbilen Tesla.

Candela är först med serietillverkning, men fler konkurrenter är på väg, berättar Mats Eriksson på Sweboat. Det tycker Gustav Hasselskog är bra.

– Om inte fler kommer efter så blir det ju ingen marknad, säger han.

Andra nyheter är också på väg, som solcellsdrivna elbåtar, berättar Elin Petersson, verksamhetsutvecklare på Sjöhistoriska museet och projektledare för Elbåtsmässan.

Men frågan är hur det konservativa båtfolket kommer att ta till sig nyheterna. Elin Petersson känner precis som Lina Petersson och Mats Eriksson igen båtfolkets trogna kärlek till det gamla. Tändkulemotorn, tvåtaktarna och dieseldunket hör sjön till, tycker många, men mässan är tänkt att bli öppningen för en diskussion om båtarnas klimatpåverkan och de lösningar som är på väg, förklarar Elin Petersson.

– Är det försvarbart att till exempel bränna iväg till Sandhamn på en timme bara för nöjes skull? Vi som myndighet ska bidra till att bevara kulturarvet båtlivet. Men om branschen inte hänger med så kommer förbuden, säger Elin Petersson.