”Det är viktigt att våga tro”

Grusvägen mellan Strönhult och Gylsboda ger en fin försmak av vad som väntar framme hos konstnärerna Karin Thuresson och Pia Lindberg vid den gamla transformatorstationen. Den trolska inramningen passar utmärkt till deras drakjakt på temat ”Det du inte trodde fanns”.

– Vi försöker hålla beståndet nere, för de förökar sig så väldigt. När de blir för många får vi flytta dem till andra skogar, vi får inte lov att ta livet av dem, säger drakjägaren Stig Andersson från Rumpeboda.

Han ser ut som ett riktigt skogstroll i sin mundering och pustar ut i solskenet efter att ha jagat stordraken. Han morrar lite åt femårige Noah Kronqvist från Kristianstad, men den lille gossen bara skrattar. Det gjorde han inte när drakhonan dök upp på sin bergstopp.

– Han tyckte att draken var jätteläskig, så vi fick trösta honom lite och säga att den är väldigt snäll, berättar Pia Lindberg.

Vackraste platsen

Storasyster Liv Kronqvist, åtta år, har lånat drakjägarens svarta slokhatt och sätter glatt tillbaka den på hans huvud innan det bär av till Gylsbodasjön och bad under ledning av faster Alexandra Kronqvist. Hon är uppvuxen i Gylsboda och återvänder alltid till de sköna omgivningarna.

– Du ser ju själv, det är lätt att bli förälskad. Det är fint här, fin natur, så oavsett var man bor kommer man tillbaka hit. Det finns ingen vackrare plats i Sverige än snapphanebygden, förklarar hon.

Förutom drakjakten har de bland annat fikat hos konstnärerna under dagen.

– De gjorde en liknande grej förra året och det är kul att de gör det igen. Det är bra att de använder sig av det som finns här. Konsten kommer från stenarna och det är en vacker diabas, säger Alexandra Kronqvist.

Karin Thuresson och Pia Lindberg samarbetar mycket och blandar bland annat målning med konstverk i diabas och silver. Från årets temadag skänker de ett fotspår i diabas från en drake, en stor drakmålning i grönt samt 10 procent av intäkterna till barncanceravdelningen på Lunds universitetssjukhus.

– Vi tror att det är viktigt i läkningsprocessen att ha fantasi och våga tro på saker som kanske inte alla tror på. Just fantasin har försvunnit mycket i vårt högteknologiska samhälle, förklarar Karin Thuresson.

Okej att ses som tokar

I deras fantasi bor också ett sjöodjur i Gylsboda bergshåla och det ska matas på lördagskvällen. På dagen sover han.

– Salta pinnar är hans favoritmat, men de är slut så vi får nog mata honom med kakor, berättar Pia Lindberg.

– Vi blir nog sedda som lite tokiga häromkring, säger Karin Thuresson och skrattar.

– Men det gör ingenting, tillägger Pia Lindberg och ler.