Gylsboda blomma för 100 år sedan

Där är huset i Gylsboda som Gösta bodde med sina sex syskon i. Trähuset hade tre lägenheter. Gösta med moder Hilda och syskon bodde på nedanvåningen, till vänster. Där senare även Harry Martinson med syskon fick bo.

Fotot på väggen granskar Gösta ingående, kan det stämma?

– Jo, men jag har bott i kasernen, den som ligger intill, förklarar Roland Cronqvist, 65 år, som pekar och visar.

På ett annat större foto står allvarliga män i hatt vid den största stenen som tagits upp ur stenbrottet i Gylsboda. 3,8 kubikmeter, 16,5 ton. Intill, på och framför står eller sitter arbetarna med ingenjör Nedrum på framskjutande plats.

Gösta Svensson tittar och begrundar, är det några personer han känner igen?

Bilden är visserligen tagen 1912, Gösta var inte ens född, men nog känner han igen mannen längst till höger, Roland Cronqvist farfar, Johan. Gösta och Roland står tillsammans med några andra entusiaster, som sett till att utställningen kommit till, i biblioteket i Lönsboda.

Utställningen heter Gylsboda blomma och visar 100 års stenarbetarkultur med anknytning till Harry Martinson; minnen med foton, berättelser och bilder.

Gösta jobbade själv för bolaget, som Fernströms som bröt stenen kort och gott kallades för, i 13 år.

– Jag var 15 och ett halvt när jag började. Jag högg sten, säger han och visar med nävarna knutna den under många år väl inövade rörelsen.

– Det var fräs i Gylsboda då, säger han med eftertryck, ögonen glimtar till. Som mest bodde det 600 personer i byn som då var större än Lönsboda. På en affisch förtäljer det att charkuteriet, med affär i Gylsboda, hade en filial i Lönsboda.

På ett foto från dansbanan myllrar det av folk.

– Det ska finnas ett foto där jag står och säljer biljetter, tio öre kostade en biljett, säger Gösta.

Intill fönstret ett inramat foto på Gylsboda blåsmusikkår. Gösta hittar sig själv som tvåa i översta raden från vänster. Han är den ende som fortfarande är i livet. De åtta musikerna var erkänt duktiga.

– De fick ett erbjudande om att turnera med cirkusen Brazil Jack, men det satte sig bolaget emot. Det ville inte mista sin duktiga smed, Axel Lindgren, som var med, berättar Roland Cronqvist.

Gösta spelar inte trumpet längre.

– Men munspel, det spelar jag, säger han. Gösta var duktig brottare och fotbollsspelare, var med i laget som 1932 och 1935 vann de Skånska mästerskapen.

På ett bleknat färgfoto i en monter är spelarna på bild. Gösta hittar sig själv i mängden, hans lillebror Akvin, som också bor i Lönsboda numera, finns också med.

– Jag spelade fotboll tills jag var 46 år, säger han och sträcker på sig, antyder, med några lätta sparkar i luften, att det är därför han fortfarande är så rörlig i benen.

– Det var kul ska jag säga, vicken fotbollsplan, säger Gösta och berättar att den låg bara några meter från sjökanten. Ett högt nät var därför uppsatt, en man i båt på sjön fick hämta förlupna bollar. Något som kunde ta sin tid, "flera da'r", säger Gösta skämtsamt.

Även om Harry var Göstas kusin minns Gösta inte så mycket från den tid Harry bodde hemma hos Gösta. Roland kan dock berätta att Hilda tog väl hand om systerbarnen.

– Hilda spelade munspel och ordnade dans i Folkets hus i Gisslaboda, pengarna gick till Harry och hans syskon.

Gösta minns att han träffat Harry när han vid två tillfällen var i byn och berättade om sitt författarskap.

– Andra gången hade han sin fästmö Ingrid med sig, säger han.

Utställningen i Lönsboda pågår fram till den 1 maj.

Inga-Lill Bengtsson

044 - 47 000

Fotnot. Gylsboda blomma är en försmak på fortsatt firande av Harry Martinsons 100 årsjubileum. Helgen den 6-7 maj, på hans födelsedag, blir det föreläsning av Johnny Karlsson i Ubbeboda skola, dragspel, teater med mera.

Harry Martinson

I år skulle nobelpristagaren fyllt 100 år den 6 maj. Något som uppmärksammas runt om i landet. Författaren föddes i Nyteboda om kom som femåring tillsammans med sina sex systrar och modern Betty till Gylsboda. Fadern, Martin Olofsson, som suttit i fängelse i Karlshamn, dömd för misshandel, flyttade med.

Faderns lungsot, som han fått i Amerika, förvärrades och han dog kort efter han kommit till Gylsboda, år 1910. Hans grav finns på Örkeneds kyrkogård.

Betty drev en affär som gick i konkurs. Hon beslöt sig för att åka över till Amerika för att få ut den livförsäkring Martin uppgett sig ha där.

Betty for iväg och kom aldrig tillbaka. Barnen tog systern Hilda, det vill säga Gösta Svenssons mor, hand om.

Harry Martinson började 1911 i Ubbeboda skola men redan våren därpå tvingades han lämna den för att bli sockenbarn i Jämshög.