Östra Göinges grundskolor klättrar i ny mätning

I den jämförelse som Sveriges kommuner och landsting, SKL, har gjort av grundskolan 2017 klättrar Östra Göinge upp till plats 181 (av landets 290 kommuner). Det är en förbättring med 35 placeringar jämfört med föregående år, skriver kommunen i ett pressmeddelande.

– Det är väldigt glädjande att se att Östra Göinge klättrar och får bättre resultat. Det är ju ett tecken på att de insatser som satts in börjar ge resultat, säger Ulrika Olsson, utvecklingsledare i Östra Göinge kommun.

Även Sofia Nilsson (C), ordförande i omsorgs- och utbildningsutskottet, är glad.

– Vi gjorde en stor satsning på språkutveckling och det känns som om den börjar ge resultat, säger hon.

Ulla Wram, som är verksamhetschef för skolorna i Östra Göinge, är också nöjd.

– Vi såg ju redan i våras på betygen att det såg bättre ut, men man vet ju inte vad det betyder i jämförelse med andra kommuner.

SKL jämför varje år resultat- och resursindikatorer för grundskolan på kommunnivå i något som kallas öppna jämförelser. Resultaten beskrivs med hjälp av så kallade modellberäknade värden, där man tagit hänsyn till behov av ekonomiskt bistånd, nyinvandrade elever, föräldrars utbildningsnivå och elevers kön.

Östra Göinges grundskolelever har i år klarat sig betydligt bättre än vad som förväntats. Man ligger drygt tre procentenheter över, medan man i fjol låg ungefär på det förväntade resultatet.

Extra glädjande är det med tanke på att Östra Göinge har tagit emot många nyanlända under de senaste åren, bland grundskoleeleverna i kommunen är det 26 procent som har haft en del av sin skolgång i ett annat land. Eller 450 elever totalt.

Nytt för i år är också att man förutom att redovisa resultat för hela gruppen även gör det utan de som inte gått hela sitt liv i svensk skola. Då kan man se att för Östra Göinges elever som gått i svensk skola har andelen som är behöriga till ett yrkesgymnasium ökat och ligger numera på 89 procent. Räknar man med nyanlända ligger det på 74 procent totalt.

– Det prioriterade målet är att alla ska få gymnasiebehörighet, säger Ulla Wram.

Tittar man på kategorin ”elever i nian som uppnått kunskapskraven i alla ämnen” så ligger värdet 5,9 procent över det förväntade, vilket kan jämföras med förra årets som var 3,2 procentenheter.

– En förbättring av faktiska värden utifrån vår kommun och som inte påverkas av hur det går i andra kommuner, understryker Ulrika Olsson.

80 procent av de svenska eleverna har uppnått kunskapsmålen i nian, medan siffran blir 66 procent om man räknar med alla elever.

Att det redovisas resultat både för den totala elevgruppen och att man bryter ut nyanlända, tycker både politiker och skolledning är bra.

– Det vi kan se är att de satsningar vi har gjort inte bara gynnar nyanlända utan alla elever, man kan också se om någon grupp halkar efter, eller om man satsar på rätt saker, konstaterar Sofia Nilsson, som berättar att språksatsningen faktiskt var i gång redan innan det kom så mycket nyanlända elever.

– Jobbar man med lärandet behöver man feedback på att man är på rätt väg.

Sofia Nilsson är övertygad om framgångsfaktorerna:

– Det är den fantastiska personalen i verksamheten. Att vi som politiker överlåter till de som har kunskapen att utveckla lärandet.

– Det är en viktig del att verksamheten fått ansvaret för hur-frågorna, konstaterar Ulla Wram.