Signerat Karlsson

Löfven backar in i framtiden

Signerat Karlsson
Foto:

Konturerna av den nya regeringens politik blir allt tydligare. Det är ingen vacker syn. Framför allt är det inom skatteområdet som beskeden spretar åt olika håll.

Artikeln publicerades 11 oktober 2014.

Före valet lovade S-ledaren Stefan Löfven att ingen vanlig löntagare skulle drabbas av höjda skatter. Men när Miljöpartiet tvingade Socialdemokraterna att behålla den sänkta restaurangmomsen saknades det intäkter till staten.

Det har nu kompenserats genom att gränsen för vem som ska betala statlig skatt inte höjs som vanligt. Det innebär att de som tjänar mer än 36 000 kronor ska betala statlig inkomstskatt.

För arbetsgivare med anställda som har fyllt 65 år införs också en särskild löneskatt och sedan tidigare är det klart att den rödgröna regeringen vill höja arbetsgivareavgifterna för unga.

Höjda skatter på arbeteär alltså ett genomgående tema för att öka intäkterna. Samtidigt talar Stefan Löfven om att nya jobb ska skapas genom innovationer. Detta vill han lösa genom att tillsätta en industrikansler och skapa ett innovationsråd.

Det är bra att lyfta fram innovationer, genom nya upptäcker och uppfinningar höjs produktiviteten och i förlängningen även levnadsstandarden. Men då gäller det också att förstå hur innovationer kan leda till fler jobb. Här finns det en slutsats av den teknologiska utvecklingen som Löfven och Socialdemokraterna tycks göra att allt för att förneka: Jobben blir inte fler när maskiner ersätter människor. Det är en utveckling som varken riksdag, regering eller ens en industrikansler rår över.

Istället borde det bli det billigare att anställa människor i konkurrensen mot maskinerna.

Dagens arbetslöshet i Sverige på runt 8 procent kan troligen till viss del förklaras av rationaliseringar inom industrin. Utmaningen blir då att i takt med ökade effektiviseringar ändå skapa nya arbetstillfällen.

Men innovationerhandlar inte bara om effektiviseringar inom industrin där maskiner konkurrerar ut mänsklig arbetskraft. Datorer blir också allt mer avancerade och it-system kan i dag ersätta människor på nya områden som till exempel inom kontorsarbete eller banktjänster. Detta är en snabb utveckling som politikerna måste ta hänsyn till.

I det senaste numret av ”Ekonomisk debatt” skriver ekonomerna Anna Breman och Anna Felländer om ”diginomics”, det vill säga den digitala ekonomin som nu växer fram.

Diginomics kännetecknas av att fysiska varor ersätts av digitala tjänster vilket får stora effekter på ekonomin. Mest konkret syns detta i att CD-skivor har ersatts av nättjänster med strömmande musik och där Spotify är det mest kända exemplet.

Men digitaliseringen av ekonomin sker på en så mycket bredare front än så. Inom en tjugoårsperiod kan hälften av alla svenska yrken vara ersatta av digital teknik, enligt en rapport från Stiftelsen för strategisk forskning.

Dagens låga inflationen i Sverige kan också vara en effekt av digitaliseringen, bland annat på grund av att ökad e-handel sätter press på priserna neråt och att kostnaden för digitala tjänster blir allt lägre, både vad gäller att producera och distribuera tjänsterna.

Trots att digitaliseringenhar en genomgripande påverkan på ekonomin syns den ändå inte riktigt i statistiken. Som de två ekonomerna skriver i artikeln: ”när fysiska varor omvandlas till digitala tjänster uppstår svårigheter att mäta detta i nationalräkenskaperna.”

Ett annat sätt att formulera det är att Sverige faktiskt kan vara rikare än vad som framgår av BNP, det vill säga det samlade värdet av all produktion. För att ta ett konkret exempel, när vi ersätter CD-skivor och filmer med strömmande nättjänster blir det mer pengar över till annat.

Utvecklingen skerhär och nu, utan att det riktigt märks i samhällsekonomin. Och den nya regeringen tycks missa detta. Istället ska statens intäkter öka med höjda skatter på arbete. Riskerna är uppenbara, att människor väljer att arbeta mindre samtidigt som vi blir ersatta av maskiner och it-system.

Lösningen borde istället vara att minska kostnaden för att arbeta eller att anställa. Nya jobb kommer troligen inom yrkesområden där människor är svåra att ersätta, som till exempel omsorg och utbildning.

Det är också viktigt att uppmuntra till innovationer. Men det sker inte med ett statligt innovationsråd utan genom att skapa en god miljö för entreprenörer att förverkliga sina företagsidéer.

Som läget är i dagser Stefan Löfven och hans regering ut att backa in i framtiden, utan en genomgripande tanke om hur politiken bäst kan ta sig an den teknologiska arbetslöshet som riskerar att bli större.