Gammal kärlek rostar aldrig

Bengt Arvelid är en legendar i Kristianstads racinghistoria. En skicklig formelförare – och en stor profil.

Tillsammans med Håkan Dahlqvist och Kennerth Persson var Bengt Arvelid en flitig gäst på Bladets sportsidor första halvan av 70-talet. Lokala racingtalanger som blev stora i Sverige. Och i Europa. Bengt Arvelid – eller Kräftan som han kallades – blev trea totalt i SM för formel Ford 1973.

– Jag sponsrades av AB Skaldjur i Åhus, därav öknamnet, ler Arvelid.

1973 slutade Bengt Arvelid även tvåa i SM-finalen på Kinnekulle Ring. Och Arvelid har fortfarande varvrekordet på Djursland Ring i Danmark.

– Med facit i hand skulle jag kört ytterligare en eller ett par säsongen i Formel Ford och etablerat mig där. Men man tänkte inte så. Man ville ha häftigare och snabbare bilar.

Det blev Formel Super V – och en Europasatsning.

En spännande tid.

Fartfylld.

Dyr.

Och galen.

– Varenda spänn jag drog in gick till racingen – och ändå gick jag back, säger Bengan och fortsätter:

– Egentligen skulle jag börja plugga juridik i Lund men när studiemedlet kom gick det till bilarna.

Han talar om en ekonomisk härdsmälta.

Och gör liknelser med en knarkare.

– Racingen blev som ett gift. Jag ville hela tiden ha större kickar. Snabbare och dyrare bilar.

1973 sålde han därför sin Merlyn Formel Ford till Norge för att i stället ta klivet över till det österrikiska stjärnstallet Kaimann.

Där blev han teamkompis med Kecke Rosberg.

– Oj, vad roligt vi hade. En fantastisk kille vid sidan av banan och en makalös förare.

Finländaren gick hela vägen till formel 1, och 1982 blev han världsmästare.

– Jag var inte ett dugg överraskad. Den killen hade mumma till lite mer, säger Arvelid och ler.

Drömde du inte själv om formel 1?
– Vad ska jag svara på det? Okej, jag ville framåt men jag hade inte pengarna. Förmodligen inte heller den sista pusselbiten. Jag var bland de 5-10 bästa i Europa i formel Super V och var nöjd med det.

Arvelid minns framför allt Nürburgring.

– En fantastisk bana. Bara raksträckan var längre än hela Anderstorpsbanan.

Annars var det kurvorna som var utmaningen.

– 173 till antalet. Man bara skrek av glädje.

Formel Super V kördes som en förklass till Formel 1.

– Jacky Stewart, Emerson Fittipaldi, Jody Scheckter, Jacky Ickx...alla var där. Och på läktarna var det 80 000 åskådare. Vår klass innehöll 73 startande och det var en jätteklass i Europa vid den här tiden och vi flera svenskar som åkte, säger Bengt Arvelid och lyfter fram Ronnie Peterson.

– Alla vi svenskar fick ett enormt självförtroende genom Ronnie. Det var han som visade vägen. Det var Borg, Stenmark och Ronnie Peterson.

1976 var pengarna slut – liksom karriären. Sen dess har Bengt Arvelid följt sporten på distans.

– Under 80-talet hjälpte jag Bengt Trädgårdh, och jag hänger fortfarande med vad som händer i sporten. Men jag kör inte själv.

Fram till i onsdags.

Då var han tillbaka på Ring Knutstorp.

I sin före detta Merlyn Formel Ford.

– Känslan? Jag måste citera Frank Cinatra, "Thats life".

Ett häftigt möte.

Känslosamt.

Och ganska nervöst.

– Jo, det pirrade rejält i magen när jag kröp ner i sittbrunnen, säger Bengan.

Efter 1973 sålde som sagt Arvelid bilen till Norge. Efter diverse turer hamnade den i Skillingaryd. Närmare bestämt hos Björn Otterberg. Smålänningen har lagt ner både pengar och tid på att restaurera den.

Sen ringde han Bengt Arvelid.

Resten vet ni.

Efter 37 år möttes de på nytt.

Bengt Arvelid och hans Merlyn Formel Ford från 1973.

– Jag måste säga att den är i mycket bra skick, ler Arvelid efter åkturen på Ring Knutstorp.

Ägaren Björn Otterberg följde med spänt intresse Arvelids varvtider.

– Fantastiskt. På håll ser den minsann ut som en formel 1-bil.

I helgen körs Svenskt Sportvagnsmeeting på just Ring Knutstorp. En nostalgitripp och samtidigt Nordens största racingtävling med 300 bilar.

Men Arvelid nöjer sig med att stå vid sidan av och titta på.

– Jag vet vilka ekonomiska uppoffringar jag skulle behöva göra för att tävla på nytt. Och det är jag inte beredd till. Den tiden har varit.

Arvelid har dessutom aldrig varit intresserad av muttrar, smörjgropar eller skruvande. Det var farten som faschinerade honom.

– Körningen var min grej, och jag hade bevisligen lite talang.

Även om historisk racing inte är något som fått Bengt Arvelid tillbaka till sporten så köper han intresset.

– Jag har varit svängen och vet hur lätt det är bli frälst.

Varför växer historisk racing just nu?
– Jag tror det är människor som haft bra jobb, tjänat en hel del pengar och så går de omkring och bär på en dröm. Jag tror inte det är konstigare än så.

Bengt Arvelid är en synnerligen pigg och vältränad 61-åring.

– Matchvikten är den samma som för 40 år sedan.

Det tackar han tennisen för. Sen många år tillbaka spelar han veterantennis i Kristianstad TK.

– Det är jättekul. Jag vinner ibland, men förlorar mest.

En billigare sport än racing.

Men inte ofarlig.

– Titta här, säger Bengan och visar ett elakt sår ovanför höger öga.

– Jag slog mig själv med racket i huvudet.