TT-Ekonomi

Sänkt ränteavdrag kan inte uteslutas

TT-Ekonomi Artikeln publicerades

Finansminister Magdalena Andersson (S) utesluter inte att det på sikt kan bli nödvändigt att sänka ränteavdraget för att hantera skuldberget på bostadsmarknaden. Beskedet kommer sedan Finansinspektionens chefsekonom beskrivit skattesystemet som riggat för bolån.(TT)

Riksbankens räntepolitik och bostadspolitiken får sig också en känga av Henrik Braconier, chefsekonom på Finansinspektionen (FI).

– Vi har ett skattesystem som gynnar låntagande och som gynnar boende i eget ägande. Och vi har, i alla fall tidigare, haft ett lågt byggande samt en ganska dåligt fungerande bostadsmarknad, säger han.

– Skattepolitiken ligger på politikernas bord. Räntan ligger delvis på Riksbankens bord. Men poängen är att det är många som behöver samarbeta om vi ska hantera det här, tillägger han.

Kan bli sänkt ränteavdrag

Sänkt ränteavdrag eller en fastighetsskatt har diskuterats och regeringen följer utvecklingen noga, enligt Magdalena Andersson.

– Vi diskuterade det i bostadssamtalen men kom inte fram till någon lösning. Men det finns ingen politiker, vare sig i opposition eller regering, som kan säga att vi aldrig kommer till ett läge där vi behöver titta på ränteavdragen, säger hon.

– Men det är inget som står högt upp på önskelistan eftersom det påverkar så många som redan har fattat beslut om att köpa hus eller bostadsrätt, det största ekonomiska beslut man tar som privatperson.

Viss effekt

FI införde 2010 ett bolånetak som begränsar storleken på nya bolån till 85 procent av bostadens värde. Ovanpå det har FI höjt bankernas riskvikter för bolån och infört ett amorteringskrav för alla vars nya bolån överstiger 50 procent av marknadsvärdet på bostaden.

Amorteringskravet har haft en viss effekt, enligt en FI-analys. Det syns mest på sommarstugemarknaden, men även i viss utsträckning vid husköp. Det amorteras mer och lånen har blivit något mindre i förhållande till hushållens inkomster.

På sikt, när mer av skuldberget har amorterats av, hoppas Braconier på ännu större genomslag.

Samtidigt fortsätter bostadspriserna uppåt betydligt snabbare än hushållens inkomster, vilket innebär att risken för en snabb korrigering nedåt kvarstår, enligt Braconier.

På remiss

FI överväger därför sedan en tid ett skuldkvotstak, som skulle begränsa hur stort lån ett hushåll kan ta utifrån hushållets inkomster. Det har även diskuterats ett tak för hur stor andel rörliga bolån en låntagare får ta, vilket skulle göra hushållen mindre känsliga för plötsliga räntelyft.

Ett lagförslag som ger FI mandat att vidta denna typ av åtgärder har gått ut på remiss. Braconier räknar med att det kan gå att införa ett skuldkvotstak nästa år.

Han vill inte tala om någon svensk bostadsbubbla och räknar med att det välkapitaliserade svenska banksystemet klarar de utmaningar som hotar. Oron handlar i stället i första hand om att högt belånade hushåll drastiskt tvingas minska konsumtionen i ett sämre ekonomiskt läge.

– Då får vi en fördjupad lågkonjunktur, mer arbetslöshet, sämre offentliga finanser.