Majoritet bävar för kontantlöst samhälle

Andelen kontanta betalningar i handeln har minskat från nära 40 till cirka 15 procent mellan 2010 och 2016. Samtidigt har antalet bankkontor med kontantservice mer än halverats.

Elektroniska betallösningar efterfrågas av hushållen och ökar även lönsamheten för bankerna. Samtidigt är en majoritet av svenskarna negativa till ett helt kontantfritt samhälle, visar undersökningen som gjorts på uppdrag av Bankomat AB som ägs av de svenska storbankerna.

En av dem är 75-årige Norrköpingsbon Lars Lövman, som anser att snabbheten gör kontanter till ett överlägset betalmedel.

Kontanter som backup

Och han är inte ensam. Nu vill hela 72 procent kunna betala kontant även i framtiden - fyra procentenheter fler än i fjol.

Till exempel skulle det uppstå situationer där det inte går att betala och ta emot betalningar om till exempel mobiltäckning och internetuppkoppling inte fungerar.

Mest positiva till kontanter är äldre. Av de över 65 år vill hela 85 procent ha kvar kontanter.

Men andelen ökar också bland unga. Av dem mellan 18 och 29 år vill 62 procent ha kvar kontanter också i framtiden, att jämföra med 56 procent i samma mätning förra året.

E-krona undersöks

52-årige stockholmaren Alex Mulinde har blandade känslor inför tanken på ett kontantlöst samhälle.

Så vem bär då ansvaret? Riksbankskommittén, som tillsattes av regeringen 2016 i syfte att se över det penningpolitiska ramverket, varnar för att kontantinfrastrukturen inte får tillåtas försvinna för snabbt.

Riksbanken är i full gång med att undersöka en eventuell e-krona, men till dess måste storbankerna ta ett större gemensamt ansvar, hävdar de. Bankomat AB tycker dock att det är statens uppgift.

TT