Sofia Nerbrand: Utkräv ansvar av S för den misslyckade pandemihanteringen

Det är tragiskt.

Viruset har tagit 6,5 miljoner människors liv i världen. FN:s utvecklingsprogram (UNDP) bedömer att mänskligheten har förlorat fem års utveckling. Miljontals har förlorat föräldrar, utbildning, pengar och hälsa.

Till dags dato har 20 006 personer dött av covid-19 i Sverige, vilket är betydligt fler än i våra nordiska grannländer. Särskilt under våren 2020 dog äldre ensamma hemma med ångest, andnöd – utan syrgas och dropp. Vården tog inte emot dem och äldreomsorgen saknade adekvat skyddsutrustning och instruktioner av Folkhälsomyndigheten. Detta är en humanistisk skandal av stora mått.

Vi vet inte hur många som är smittade nu, eftersom det inte längre finns någon utbredd provtagning, men drygt hundra personer med infektionen vårdas på skånska sjukhus. Och åtminstone 30 000 svenskar, varav många är i medelåldern och 500 är under 18 år, lider av postcovid, det vill säga långvariga och allvarliga besvär efter sjukdomen. Det saknas bra behandling för dem och de blir fler och fler.

Vad har vi lärt oss av pandemin?

När viruset härjade som värst lovade ansvariga politiker att de skulle laga den svenska äldreomsorgen. Personalen skulle få bättre utbildning och de äldre skulle möta färre ansikten. Krisberedskapen skulle förbättras. Någon som hör något om detta i valrörelsen?

”Man förundras över det”, säger Mats Melin, ordförande i Coronakommissionen som granskade den svenska pandemihanteringen (SvD 24/8).

Det är lätt att hålla med honom. Kommissionen tog fram sin slutrapport – motarbetad av Regeringskansliet – men hade oturen att presentera den fredagen den 25 februari i år, dagen efter Rysslands invasion av Ukraina. Därför blev den långt ifrån så uppmärksammad som den borde.

I slutet av mandatperioden, då ansvar ska utkrävas, är det viktigt att påminna om kommissionens slutsatser. Den riktade svidande kritik mot såväl regeringen som Folkhälsomyndighetens generaldirektör och rekommenderar alltifrån snabbare agerande vid nästa kris, bredare användning av munskydd, en nationell krisledning, bättre beredskapslager till mer lyhördhet för utomstående experter.

Folkhälsomyndigheten, med dåvarande statsepidemiolog Anders Tegnell i spetsen, reagerade alldeles för sent från första början. Det ledde till att vi fick mycket högre samhällsspridning och fler döda och mer lidande än vad vi skulle ha kunnat.

Dessutom erkänner Folkhälsomyndigheten fortfarande inte att covid-19 sprids via aerosoler, det vill säga via små droppar i luften. På många håll i Europa är det fortfarande en självklarhet att bära andningsskydd på bussar och tåg.

Det handlar om vetenskap och solidaritet.

Det gör även vaccinen, som bokstavligen räddade oss. Under det dryga första året innan de kom fick vi alla låta det sociala livet gå på sparlåga. Det innebar svåra umbäranden – vi behöver umgänge och festligheter för att må bra. Vaccinen skonade oss också från svår sjukdom och död, och vi ska vara multinationella läkemedelsföretag oändligt tacksamma.

Ändå har bara knappt hälften av alla unga tagit de rekommenderade vaccindoserna. Från och med den 1 september kan alla över 18 år som bor i Region Skåne lätt boka en tid på 1177 för att få sin fjärde spruta.

Gör det redan i dag. Det handlar om att ta hand om dig själv och din hälsa – och att visa omtanke till andra.

Sofia Nerbrand är politisk redaktör. Följ henne på Twitter.