Riktiga miljövänner bör strunta i Naturskyddsföreningen
Vilka av Sveriges Europaparlamentariker har gjort mest för miljön? Den återkommande valårsgranskningen från Naturskyddsföreningen lanserades på DN Debatt häromveckan (11/4).
I topp hamnade ledamöter från Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. I botten parlamentariker från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna.
Under den gröna ytan finns dock – som vanligt när det gäller Naturskyddsföreningen – en rad märkligheter. Ta exempelvis det faktum att Vänsterpartiets Malin Björk får toppbetyg för att hon pratat mycket om miljöfrågor i plenumdebatter.
Samtidigt får Centerpartiets Fredrick Federley, som varit en av hela parlamentets viktigaste ledamöter i skärpningarna av EU:s system för utsläppshandel, bara betyget “bra”. I genomgången av Gunnar Hökmark (M) håller granskningen emot honom att han förordat kärnkraft som ersättning för fossila bränslen.
Naturskyddsföreningen anser att det är en dålig miljöröst att rösta för bekämpningsmedlet glyfosat, trots att alla vetenskapliga genomgångar visar att användningen inte är farlig, eller som miljörörelsen hävdat, cancerframkallande. “Försiktighetsprincipen” är i detta fall sedan längre överspelad. Ändå blir det rött ljus att rösta för.
Fel var det också, tycker de, att rösta för frihandelsavtalet med Kanada, eftersom det innehöll en klausul om ett investeringsskydd som påstås kunna trumfa miljölagstiftning. Att de 66 befintliga frihandelsavtalen med liknande investeringsskydd aldrig varit ett problem i detta avseende nämns inte.
Man kan också fundera över vad som inte tas upp i granskningen. En mer klarsynt miljöorganisation hade exempelvis kunnat förorda introduktionen av genmodifierade grödor som möjliggör lägre användning av bekämpningsmedel. Men GMO-frågan är helt frånvarande i valgranskningen. Det ovetenskapliga motstånd i frågan som bland annat Miljöpartiet och Vänsterpartiet stått för under mandatperioden leder inte till att miljöbetyget naggas i kanten.
Det visar på det bedrägliga i Naturskyddsföreningens rapport. Den avspeglar inte vilka ledamöter som är bra eller dåliga för miljön, utan vilka som håller med Naturskyddsföreningen i deras ibland märkliga uppfattningar. Miljövänner utan skygglappar gör därför klokast i att söka vägledning på annat håll.
