Har Kristianstad en högskola om tio år?
En flytt kan nämligen vara en viktig del i Högskolan Kristianstads långsiktiga överlevnad. Viktigt är också hur staden Kristianstad utvecklas. Vi delar den oro som finns för vår stad och vi välkomnar visioner som den som presenterades av Lena Holst (C) den 16/1.
För att finnas om tio år måste studenter och medarbetare välja Högskolan Kristianstad före lärosäten i andra städer. Redan i dag ser vi oroande tendenser när det gäller våra campusförlagda utbildningar, det vill säga de utbildningar som ges i våra lokaler på Näsby. Högskolans utbud av nätbaserade kurser och program som ges på distans har rekordmånga sökande men sökande till campusutbildningar minskar något. Varför? Många studenter vittnar om att de trivs mycket bra med våra utbildningar men har synpunkter på kringliggande faktorer som lokaler och lokalisering. De upplever sig isolerade i de gamla regementsbyggnaderna på campus som är byggda för andra ändamål. Studenterna dröjer sig sällan kvar efter lektioner, de pendlar och tar inte heller del av vad staden har att erbjuda.
”Många studenter vittnar om att de trivs mycket bra med våra utbildningar men har synpunkter på kringliggande faktorer som lokaler och lokalisering.”
Studenterna efterlyser inte bara bättre lokaler utan också närhet till kommunikationer. Dessutom vill de vara nära ett levande stadsliv med caféer, restauranger, shopping och nöjen. Våra medarbetare säger ofta liknande saker. De uppskattar arbetsinnehållet och arbetsvillkoren men kringfaktorer kunde vara bättre, speciellt om man pendlar från exempelvis Malmö, Simrishamn, Helsingborg eller Karlshamn. Vår slutsats är att nya lokaler i centralt läge skulle öka Högskolan Kristianstads attraktionskraft relativt andra lärosäten och stärka möjligheterna för att högskolan finns kvar om tio år.
Förutsättningarna för högre utbildning har dessutom förändrats på flera sätt och kommer att förändras. Även här har lokaler och läge stor betydelse. Akademisk utbildning bedrevs tidigare till stor del genom att lärare talade medan studenter lyssnade. Med digitaliseringen kommer allt mer presentationer att förmedlas över nätet. Distans- och campusutbildningar flyter samman och campusundervisning blir mer av dialog och aktiviteter. För det behöver standardiserade undervisningssalar ersättas med öppna, flexibla lokaler för möten och övningar.
”Samtidigt som yrkesverksamma oftare kommer till högskolan utvecklar vi dessutom allt mer våra utbildningar med nära koppling till praktik och profession. Campus blir därför en plats där studenter kommer och går,”
Tidigare akademiska utbildningar riktades till ungdomar som bosatte sig vid lärosätet under ett par år för att läsa in en examen. Nu rör sig studenter mer mellan lärosäten under sin utbildning, nationellt och internationellt. Många pendlar till studierna. Dessutom återkommer allt fler till akademiska studier under hela livet, för korta eller längre perioder. Samtidigt som yrkesverksamma oftare kommer till högskolan utvecklar vi dessutom allt mer våra utbildningar med nära koppling till praktik och profession. Campus blir därför en plats där studenter kommer och går, några för att studera i flera år medan andra endast vid enstaka tillfällen. Campus blir en mötesplats med ett stort och varierat flöde av människor och aktiviteter, en plats där utbildning, forskning, praktik och profession möts. För att bättre bemöta denna utveckling behöver lokaler vara bättre anpassade och campus behöver ligga centralt, nära kommunikationer och stadsliv.
Inom forskningen ser vi liknande tendenser mot ökad rörlighet och mer gränsöverskridande samarbeten. Forskare rör sig alltmer över gränserna för lärosäten och samarbetar mer med andra forskare och med andra aktörer. Även här behövs ett Campus som är mer av en mötesplats, nära kommunikationer och stadsliv.
”Den starka utvecklingen i städer som Köpenhamn, Malmö och Lund, illustrerat med investeringar som ESS och Max IV, pekar på att vår del av världen har en möjlighet i ett framväxande kunskapssamhälle.”
Frågan om Kristianstad har en högskola om tio år avgörs i slutändan av hur staden Kristianstad utvecklas. En negativ utveckling i Kristianstad innebär att studenter och medarbetare söker sig till andra lärosäten. Frågan vi ställer oss är vilken funktion staden Kristianstad kommer att ha i framtiden och vilken roll högre utbildning och forskning ska spela där?
Det lär inte räcka med tidigare funktioner som militär, rättsskipning, administration, handel, och så vidare. Den starka utvecklingen i städer som Köpenhamn, Malmö och Lund, illustrerat med investeringar som ESS och Max IV, pekar på att vår del av världen har en möjlighet i ett framväxande kunskapssamhälle. Staden Kristianstad kan vara en del av denna utveckling och fylla en funktion där. Vår region med kommunerna i nordöstra Skåne behöver ha en närhet till högre utbildning och forskning, och närhet till en nod i nationella och internationella kunskapsnätverk. Det är i det sammanhanget man också kan se möjligheter i Högskolans planer på att etablera ett nytt campus. Tillsammans behöver olika aktörer ta nya initiativ som stödjer varandra. Därför välkomnar vi nya visioner för stadens utveckling som också inkluderar vår framtida verksamhet.
Håkan Pihl
rektor vid Högskolan Kristianstad
Ulf Kvist
Högskolestyrelsens ordförande
