De tar från de gamla och ger till friska barnfamiljer
Nu ska regeringen och dess samarbetspartier äntligen få fritt spelrum och få lägga sina egna budgetförslag. Och oboj vilken budget. Om Dagens Industris källor har rätt väntar besparingar på minst fyra miljarder kronor, bland annat på äldreomsorg och bistånd (7/4).
Man kan tro att man är mitt i en valrörelse eftersom satsningarna låter fina här och nu, men skjuter problemen framför sig.
Visst behövs exempelvis insatser för att nyanlända ska komma i arbete, men att lägga ännu mer på nystartsjobb eller sänkta arbetsgivaravgifter för ungas sommarjobb är kortsiktigt. De som inte kan få arbete eftersom de saknar relevant utbildning behöver plugga, och inga subventioner i världen kan ersätta brist på kunskap. Arbetsgivare behöver folk som kan laga mat och svetsa, ge vård eller sköta järnvägsräls – och de blir inte gladare för att en underutbildad är billigare att ha på plats om denna ändå inte kan utföra jobbet.
Att i det läget dra in 730 miljoner på utbildningsområdet är vansinne.
Kommunerna skriker efter hjälp från staten. De har fått höga kostnader för ensamkommande och migranter, LSS-kostnader som har flyttats från Försäkringskassan till kommunerna och samtliga står inför demografiska utmaningar som kommer att öka kostnader för äldreomsorg.
Politikerna i Kristianstad är exempelvis hårt pressade. När vi går in i nästa år kommer det att saknas 117 miljoner och med de ökade behov som redan nu är kända inom skola, barn- och äldreomsorg tillkommer ytterligare 11 miljoner, enligt ekonomidirektör Roger Zetterqvist. ”Sedan accelererar det till år 2022 då det kommer att saknas 219 miljoner” (5/4).
I Ekonomirapporten från 2018 varnade Sveriges Kommuner och landsting, SKL, för en kommande kris. Nu i mars vände man sig emot att att ersättningen som kommunerna får för att ta emot ensamkommande inte räcker till. Det handlar om stora pengar – en miljard om året – som inte täcks.
Men i stället för tillskott får kommunpolitikerna lösa detta själva, för i detta svåra läge kapas de riktade bidrag till kommunerna som fanns med i M-KD-budgeten. Bland annat går man miste om 310 miljoner som skulle läggas på äldreomsorgen.
Denna summa kan vägas mot att satsningen på att sänka arbetsgivaravgiften för 15-18-åringar beräknas kosta 380 miljoner. Eller ett annat förslag från Centern om sänkt moms på naturguider till priset 170 miljoner kronor. Eller satsningen på nattåg till Europa som kostar 50 miljoner.
Socialdemokraterna vill ju gärna även se en satsning på familjevecka, åtminstone några av dagarna. Fem dagar skulle kosta 5,4 miljarder kronor – och då räknas inte kostnader för färre arbetstimmar med – så tre dagar borde bli cirka 3 miljarder.
Hisnande summor! Om familjeveckan finns med i budgeten samtidigt som våra stackars kommunpolitiker går på knäna på grund av beslut fattade uppifrån kommer många att skrika rätt ut, andra att knyta näven i fickan, och en hel del gamla att känna otrygghet.
Men i Socialdemokraternas valanalys konstaterades att unga och barnfamiljer inte längre röstade på S, så strategin är naturlig för den som vill röstmaximera. Låt oss dock hoppas att föräldrarna som S fjäskar för snarare straffar än belönar politiker som glömmer barnens mormor och farfar och som bränner pengar i nuet utan en tanke på framtiden.
