Håkan Tenelius: Vinstkrig ger vårdkris

Gästkrönika Artikeln publicerades

Vinstdrivande företag ses som ett problem av vänstern, men hur ska det gå runt om man inte får ta ut vinst? Och hur ska den offentliga vården klara sig utan företagen? Spåren i statsministerns hemlän förskräcker.

Minns ni försöket att begränsa vinster i välfärden? I sin krafts dagar gav regeringen Löfven Malmös tidigare kommunalråd Ilmar Reepalu i uppdrag att föreslå en lag som skulle hindra alltför lönsamma företag. Förslaget föll i riksdagen efter att majoriteten konstaterat att en begränsning skulle ta kol på större delen av de seriösa privata alternativen.

Men detta var inte det enda försöket att stoppa vinsterna. I landstinget i Västernorrland, där vårdkrisen gått så långt att ABF ordnar kurser i bilförlossning, beslöt den socialdemokratiska ledningen redan 2015 att vinstutdelning skulle stoppas i de lokala vårdföretagen. Det var bättre att de använde överskotten till omtapetsering eller trisslotter till patienterna i stället för att kompensera de som investerat i verksamheten, sa det dåvarande landstingsrådet Erik Lövgren.

Tilltaget visade sig vara olagligt. Men landstingsledningen lyckades ändå hitta en metod att hindra lönsamhet. Ersättningen till vårdcentralerna sattes extremt lågt. Så lågt att de offentligt drivna vårdcentralerna, som får samma peng som de privata, förra året gick back med 52 miljoner kronor.

Men signalerna om att icke vinstdrivande vårdföretag var välkomna gick fram. En förening bildades som sommaren 2017 i Sollefteå startade vårdcentralen Voon (Vård och omsorg i Norrland). I spetsen för föreningen stod Nils Gunnar Molin, socialdemokratisk kommunpolitiker tillika svåger med Stefan Löfven. Voon blev snabbt populär. 8000 patienter listade sig.

För någon vecka sedan gick Voon i konkurs. Föreningen saknade pengar till tjänster den köpt av landstinget. Och eftersom det inte fanns något aktiekapital att tillgå, eller ägare som kunde skjuta till pengar, sa banken nej när föreningen ville låna.

Så nu står den redan ansträngda vården i Västernorrland med ännu en kris på halsen: Halva Sollefteå har blivit av med sin vårdcentral.

Det påstås att idéburna företag, som återinvesterar hela sitt överskott i verksamheten, därmed är mindre sårbara än aktiebolag som behöver kunna dela ut vinst. Men exemplet Voon visar på motsatsen. Det är det idéburna kooperativet, som kan bestå av hur duktiga eldsjälar som helst, som först stryker med när ekonomin svajar.

Historien om Voon kunde ha fått ett lyckligt slut. Några privata vårdföretag anmälde intresse att ta över. De drog sig dock ur när de såg förutsättningarna. Ett av dem var idéburna Ersta diakoni, som kallt konstaterade att ersättningen inte räckte till för den vård som patienterna behöver.

För det är inte överskott som är problemet i den svenska vården. Det är politiker som inte förstår att de måste betala för den vård de beställer.

Se där ett samtalsämne till den Löfvenska släktträffen.

 

Håkan Tenelius är konsult i offentliga affärer och arbetade tidigare på Vårdföretagarna.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.