Annons

”Borgarnas privatiseringsexperiment” kostar inte mer – tvärtom

Henrik Fritzon (S) menar att Alliansen vill höja skatten i Region Skåne för att kunna lägga pengar på ”privatiseringsprojekt”. Men höjd skatt ska inte hamna i privata företagares fickor hur som helst, utan gå till att röja upp den röra Fritzon & Co lämnat efter sig.
Ledare • Publicerad 14 november 2018
Detta är en ledare i Kristianstadsbladet. Kristianstadsbladets politiska hållning är liberal.
Foto: Mark Hanlon

Att Alliansen höjer skatten för skåningarna är obegripligt för många borgerliga väljare. Efter att ha stoppat de rödgrönas försök tre år i rad höjer de plötsligt själva med hela 49 öre.

Det kommer att kännas i skåningarna plånböcker och är dessutom ett svek, då ledande moderater så sent som i augusti lovade något annat. ”Skatten ligger ungefär där den ska. Om den höjs slår det mot vanliga människors köpkraft”, sa Pontus Lindberg. ”Utifrån det vi ser idag behöver den inte höjas de närmaste tre-fyra åren”, meddelade Carl Johan Sonesson (Sydsvenskan 13/8).

Annons

Förklaringen som gavs på Alliansens presskonferens på tisdagen var att hålen i budgeten var så djupa att en skattehöjning inte kunde undvikas, samt att man inte velat acceptera höjningar i en högkonjunktur, eller ge mer resurser till ett styre som inte var förmöget att hushålla.

”Vi ville inte ge dem mer pengar, det hade inte löst något, snarare hade underskotten skenat ännu mer och vi hade fått höja skatten nu igen”, sa Per Einarsson (KD).

Henrik Fritzon (S) menade dock att han själv skött sig exemplariskt och att skälen var skumma. ”Pengarna som kommer från en skattehöjning ska ut i vården och investeras i nya sjukhus. De får inte användas till borgarnas ideologiska privatiseringsexperiment”, sa han till SVT (13/11).

Med dessa så kallade ”privatiseringsexperiment” avsåg han sannolikt vårdvalen, som mycket riktigt har kostat mer än tänkt. I år är prognosen att man kommer att dra över budget med 169 miljoner, men då avses både kostnader för privata och offentliga utövare.

Men orsaken är att fler har fått vård i stället för att stå i kö, bli sjukare eller oroa sig. ”Före vårdvalen fanns långa köer, exempelvis till operation för grå starr. I kön kostar patienter inga pengar”, kommenterade Sonesson krasst (Sydsvenskan 13/8). Ja, sanningen är att 2012 fick 29 procent inte en sådan operation inom 90 dagar, medan bara 6 procent tvingades vänta så länge 2016.

Självklart ska de privata hållas efter – ingen ska kunna blåsa skåningar på skattepengar – men de får samma summa per patient som de offentliga. Eller snarare, de får en fast summa medan de offentliga kan äska mer om de går med minus. Av de 88 vårdcentraler som drivs av Region Skåne går fler än hälften mot minus jämfört med budget, enligt Alliansens beräkningar. Samma villkor? Dyrare? Absolut inte. Snarare tvärtom. Det är snarare så att de privata ofta har verkat till lägre pris.

Ju längre människor går sjuka, desto större blir också kostnaderna i form av sjukförsäkringar, mänskligt lidande, produktionsbortfall och så vidare. Det är svårt att sätta siffror på men måste tas i beaktande.

För medborgarna är vårdvalet positivt. De får möjlighet att välja mellan olika utförare i stället för att tvingas ta det politikerna har bestämt. 17 av 20 av de mest populära vårdcentralerna i Skåne drivs privat, enligt Vårdföretagarna (mars 2018), så minskad frihet vore att skicka skattebetalarna till vårdinrättningar de tycker sämre om.

Dessutom har alltså köerna kunnat kortas. Alternativet hade ju varit att låta folk få vänta, men grymheten i den kalkylen är svår att ta in. Fritzons svar är att sätta ett tak för hur många som ska få vård. Det kanske är smart på kort sikt om man bara har kalkylblad på hjärnan. Om man däremot tänker med hjärtat blir svaret ett annat. För inte skulle han väl föreslå att man stänger sjukhusen helt och låter alla bota sig själva med magnecyl för att få ihop budgeten?

Att Henrik Fritzon (S) nu fokuserar på kritik mot ”borgarnas privatiseringsexperiment” är en smart skenmanöver som drar blickarna ifrån det faktum att han lämnar efter sig ett underskott på drygt en miljard som hindrar investeringar och nya läkemedel. Av den totala budgeten på 40 miljarder står vårdvalet för en liten del, om än ideologisk känslig, därav hans intresse.

Annons

De stora hålen tvingar Alliansen till åtgärder som förvånar, och man kan verkligen ifrågasätta påståendet att de inte kände till svårigheterna innan valet. Det är möjligt att de har sina skäl till en hög skattehöjning, men nu måste de bevisa för de borgerliga väljarna att de verkligen är värda deras förtroende. Många har en rynka mellan pannan i dag.

Socialdemokraternas kritik känns dock som bittert gnäll, för även om skattehöjningar inte är särskilt liberalt är privatiseringsexperimentet ideologiskt helt i rätt riktning. Mera sånt, tack.

Carolin DahlmanSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons