Besparingskravet motsvarar 100 tjänster inom skolan

Kommunen står inför stora besparingar nästa år. Det kunde Kristianstadsbladet berätta om förra veckan.

Totalt handlar det om 200 miljoner kronor som måste sparas under nästa år för att få kommunens ekonomi att gå ihop, enligt det förslag som lagts fram om förutsättningarna för budgeten 2020. Det är nu upp till de olika förvaltningarna att hitta lösningar. Besparingarna innebär att nämnderna enbart kan räkna med den budgetram de har i dag, de kommer alltså inte att få de extra pengar de har begärt inför nästa år vilket är totalt 116 miljoner.

Barn- och utbildningsnämnden, som är den största nämnden med en budget på cirka två miljarder, har äskat 58,6 miljoner extra för att klara av de ökade kostnaderna för fler barn och prisökningar bland annat. Med det förslag som ligger kommer man inte att få det. Prognosen efter maj månad visar att nämnden redan nu har ett underskott på 7,5 miljoner. Den största delen av underskottet står grundskolan för och anledningen uppges vara fler elever, fler barn med särskilda behov och samtidigt svårigheter att fylla klasserna på tvåparallelliga högstadieskolor.

Vad besparingen innebär för skola och barnomsorg är oklart i dagsläget. Enligt förvaltningschef Kenth Olsson har man redan påbörjat arbetet med att se över hur man ska förhålla sig till en oförändrad budget.

– Vi kommer att vända på varje sten, konstaterar han.

Som ett exempel på vad 58,6 miljoner motsvarar så skulle det kunna innebära ungefär 100 tjänster inom skola och förskola.

Kan ni spara så mycket?

– Mitt uppdrag är inte att tro utan att leverera till politiken och beskriva de konsekvenser det innebär och det kommer jag att göra. Vi ska titta på det och presentera ett antal förslag på åtgärder, säger Kenth Olsson.

Lars Nilsson, Lärarnas Riksförbund, är bekymrad. Och menar att det handlar om en politisk värdering av vissa verksamheter.

– Man säger att man inte vill kompensera för volymökningar. Det är bara skola och omsorg som har volymökningar och därmed kommer att drabbas.

Han konstaterar att främst två områden kommer att påverkas: elevernas måluppfyllelse och personalens arbetsmiljö.

– Om resurserna minskas kommer vi få mindre tid till planering, uppföljning och återhämtning och det kommer att påverka utbildningens kvalitet negativt.

Han befarar också att sjuktalen åter kommer att öka.

– Nästa läsår blir kanske hanterbart men de kommande åren, när kommunen räknar med ännu större underskott, de oroar mig mer.

Birgitta Olsson, Lärarförbundet, menar att det inte är första året som bun inte får de pengar man behöver.

– Så vi tycker att det är ett förtvivlat läge. Vi ser att det skulle behövas mer luft i verksamheten, mer satsningar på arbetsmiljön. Samtidigt ser vi hur man i bokslutet har pengar över och det bekymrar också, att man inte använder de pengar man har.

Hon kan inte se annat än att personalen drabbas, då det är den största kostnaden inom skolan.

– Vi vill inte se någon osthyvling här och där. Det vore bättre om politiken sätter ner foten och säger var det ska sparas. Det finns ju verksamheter som är mer kostsamma än andra, som skolor på mindre orter.