Tommy Svensson: Resa med gott samvete
Nåväl budskapet var solklart, att med elbil var det så mycket enklare att undkomma ”flygskammen” över att ta familjen med på en en charterresa. Eller det allra senaste ”färjeskam” då det också visat sig att även fartygen skitar ner. Därmed återstod bara cykel, elbil eller tåg för den som vill semestra med godkänt transportmedel. Samtidigt förutsåg experten att campingsemester skulle bli ännu populärare bland svenskar.
Men hallå, hur fixar man campingsemester genom att ta tåget? Har inget minne av att jag i någon stad med järnvägsspår sett att centralstationen haft en campingplats som närmaste granne.
Om det mot förmodan ändå skulle finnas en sådan plats, hur tar man med sig husvagn på tåget eller ens ett tält med erforderlig campingutrustning för en familj på fyra personer? Frågetecknen är många, men bor man i Hammarby Sjöstad är väl allt sådant enkelt att fixa.
Elbil som tar dig ut i det gröna låter bättre. Men fortfarande är det ett litet problem med camping om du tänkt dra med husvagn bakefter. De allra flesta elbilar är nämligen inte godkända för att ha dragkrok, och för de få som har krok försämras räckvidden betydligt med husvagn tillkopplad.
Bäst på att fixa detta är norrmännens stora favorit Tesla, men först ska du pröjsa 989 000 kronor (plus dragkrokspaket för 8 000) för att kunna parkera den nya statusprylen på din eluttagsförsedda garageuppfart.
Men, påpekas det, man kan ju faktiskt bo på hotell eller B&B, då funkar ju elbil alldeles perfekt. Absolut, bara du hittar boende inom rimligt avstånd mellan varandra. Räckvidden för elbilar som ”vanligt folk” har råd med, jag snackar då om bilar runt 300 000 kronor, är ganska kort om man jämför med vanlig bil. För den ekonomiskt överkomliga batteridrivna Svenssonbilen ligger maxavståndet mellan nödvändiga och timslånga laddningar på runt 20-25 mil. Det påminner lite om krigsårens gengasbilar där man också fick stanna med jämna mellanrum och fylla på kol. Det gäller alltså att inte ha bråttom, men å andra sidan är det ju semester detta handlar om.
Nej, jag måste säga att jag är skeptisk till reseexpertens prognos om att elbilarna kommer att revolutionera våra semestervanor. För mig känns det som att det finns allt för många praktiska hinder på vägen mellan hemmet och campingplatsen.
Bäst är nog ändå cykel och då finns den enligt lundensiska miljöprofilen Karin Svensson Smith fantastiska uppfinningen, en lådcykel. Här trampas det miljövänligt samtidigt som tält, sovsäckar, spritkök och annat som tillhör campinglivets nödtorft ryms i lådan mellan de båda framhjulen. Här finns inget som kan störa ett miljösamvete, tvärtom får man massor av frisk luft, motion och möjligheten att se omgivningarna i lugnt makligt tempo.
När jag nu sitter och funderar på olika alternativ för miljöombyte hittar jag dock inget som tilltalar mig. Elbil? Nej tack, jag är helt nöjd med min diesel-Skoda. Tåg går också bort eftersom jag inte har de appar i min mobil som krävs för att köpa biljett. Dessutom vet man heller aldrig riktigt säkert när och om tåget går dit man vill åka.
Vad gäller lådcykel så slutade detta vara ett alternativ när jag i början av 1960-talet körde ut kaffe och wienerbröd till fikasugna Hörbybor med hjälp av Henrys Condis ”trehjulacykel”.
Känns faktiskt som att det enda vettiga är att bli kvar hemma i trädgården. Slappa i solstolen och kanske läska sig med öl eller en GT och samtidigt försöka glömma hur törstsläckarna en gång transporterats till affären. Till sist vill jag till hösten ändå kunna konstatera, ”vi hade ju tur med vädret”!
