Ödesfrågor hänger över rikskonferens
Naturskyddsföreningen har vartannat år Riksstämma och vartannat år Rikskonferens. I år är det dags för det senare alternativet och det hålls i Kristianstad. 270 medlemmar från hela landet har rest hit och ska under två intensiva dagar diskutera ämnen som våtmarker, jakten på metaller, operation rädda bina och mer bredare ämnen som de globala målen för hållbar utveckling.
– Programmet speglar den bredd som Naturskyddsföreningen har. En del workshops handlar konkret om metoder för hur vi ska jobba och andra om ren kunskapspåfyllnad, säger föreningens ordförande på riksplanet, Johanna Sandahl, som förstås också befinner sig i Kristianstad i helgen.
– Jag ska till exempel vara med på ett workshop om hotet mot miljöförsvararna. Det finns en global trend att hot, våld och ibland mord på miljöförsvarare ökar drastiskt i världen. Det är en jätteallvarlig utveckling. Det märks också att lagstiftningen gör det svårare att arbete för miljön. Det demokratiska utrymmet krymper för civilsamhället som står upp för naturen.
Varje rikskonferens har ett tema och årets är ”Kraft att förändra”.
– Förhoppningen är att konferensen ska mynna ut i att alla vill gå härifrån och åka hem till sin stad för att göra något konkret, säger Johanna Sandahl.
Det är två stora frågor som dominerar föreningens aktiviteter i helgen och annars – klimathotet och hotet mot den biologiska mångfalden – det som Johanna Sandahl kallar ödesfrågor.
– Bara sedan förra sommaren upplever jag att klimatfrågan har blivit väldigt stor. Det har väl att göra med bränderna, men också om januari-överenskommelsen, i den finns många frågor som handlar om klimatet, utredningar ska tillsättas och klimatpolitiska rådet har lämnat sin första rapport. För ett tag sedan tog regeringen fram en klimathandlingsplan, så det händer mycket i området. De här sakerna har Naturskyddsföreningen drivit i tio år.
Hon upplever att Naturskyddsföreningen har en viktig roll att spela i kliamtfrågan.
– Vi är inte formellt med och driver förslagen, men när det görs en utredning försöker vi få en roll i en expertgrupp eller om det tillsätts en delegation vill vi sitta där. Vi försöker på olika sätt föra fram vår åsikt. Nu till exempel har vi överklagat att Preemraff vill bygga ut sitt raffinaderi i Lysekil. Där går vi den juridiska vägen och försöker använda vår talrätt för att överklaga bygget. Vi jobbar på olika sätt i olika sammanhang.
Den andra stora ödesfrågan, om biologisk mångfald, har också fått mer uppmärksamhet den senaste tiden.
– Inte minst bidöden och att pollinerare försvinner i allt snabbare takt och häromdagen kom motsvarigheten till FN:s klimatpanel på den biologiska mångfaldssidan med sin jättestora rapport, som varnar för att uppemot en miljon av världens åtta miljoner växt- och djurarter är på väg att försvinna. Markanvändning, klimatförändringar och föroreningar är tre stora orsaker.
Ytterligare en aktuell fråga engagerar föreningen och tas upp under rikskonferensen.
– Vi släppte idag en andra granskning inför EU-valet. För några veckor sedan granskade vi hur olika ledamöter har agerat i parlamentet de gångna fem åren och nu har vi en enkät med 18 förslag av det vi tycker är viktigt som partierna har tagit ställning till. Inför EU-valet är det stort fokus på klimatfrågor, i en undersökning toppar klimatfrågorna listan över viktiga frågor i valet. Migration ligger strax under. Så vi har en viktig roll att spela.
Är det så överlag att de frågor ni driver har blivit allt allvarligare?
– Vi baserar allt vi säger på vetenskapen och vad forskare säger. Det har länge varit samma berättelse om utmaningarna för klimatet och den biologiska mångfalden, men det som har hänt på senare tid är att forskningen har skärpt tonläget och visar tydligare att det som sker är allvarligt.
